HealthyMe – Rapport om egenmonitorering

Här kan du ladda ner och läsa rapporten HealthyMe – erfarenheter och möjligheter med egenmonitorering inom kronikervården“.

Den illustrerar möjligheterna med digital egenvård och egenmonitorering, och vilka trösklar som finns idag för breddinförande inom kronikervården.

Den är producerad av mig tillsammans med professor Jan-Olov Höög på Karolinska Institutet. Projektet HealthyMe ingår i EU-programmet EIT Digital

Rapporten bygger på djupintervjuer med 10 vårdgivare som alla är mycket erfarna inom sina respektive medicinska områden och har deltagit i många utvecklingsprojekt för digitala tjänster inom sjukvården.

Vår förhoppning är att rapporten ska inspirera flera inom sjukvården att satsa på tjänster för egenmonitorering och med hjälp av insikterna i denna rapport snabbare kunna utveckla användarvänliga digitala stöd för egenvård och egenmonitorering som skapar nyttor för både patienter och vårdpersonal.

Sprid gärna rapporten och hör gärna av dig till mig  om du har några frågor på rapporten eller egna tankar om egenmonitorering!

Framtiden är här – vad vill vi göra med den?

Suzanne Gildert, CEO of Sanctuary.ai talking about human-like robots

Jag håller på att återhämta mig från en enorm dos av inspiration, nya insikter och spännande kontakter på konferensen Singularity University Nordic Summit som ägde rum i Stockholm för första gången 25-26 oktober. Det var en av de bästa konferenser jag någonsin varit på! Se flödet på #SUnordic och hemsidan https://sunordic.org

Singularity University is a global learning and innovation community using exponential technologies to tackle the world’s biggest challenges and build an abundant future for all. It was founded by Ray Kurzweil and Peter Diamandis

Här är ett starkt reducerat urval av mina intryck och budskap från talarna. Hur känner du för denna utveckling? Var vill du och din organisation vara?

Artificiell Intelligens

AI förstärker mänskliga förmågor.

AI påverkas av våra fördomar, bias, i urvalet av data som utvecklarna gett AIn att träna på.. Exempel: Google är mycket bättre på att känna igen vita mäns ansikten än svarta kvinnors. Polisens system i Florida klassar oftare svarta som återfallsförbrytare utifrån deras porträtt.

Diskussioner om behovet av etisk ramverk för AI växer, det är mer komplicerat än man tror. “Så länge det inte skadar någon” räcker inte. Exempel: Facebook har algoritmer som känner av att en användare är nära att begå självmord och de kan då ingripa och erbjuda hjälp. Vi måste även begrunda etiken i att inte göra något bra som vi skulle kunnat göra.

Google säger numera “We are not mobile first anymore, we are AI first” och använder nu AI för bland annat:

1. understand images in Google Photos

2. enable Waymo cars to recognize and distinguish objects safely;

3. significantly improve sound and camera quality in our hardware;

4. understand and produce speech for Google Home;

5. translate over 100 languages in Google Translate;

6. caption over a billion videos in 10 languages on YouTube;

7. improve the efficiency of our data centers;

8. suggest short replies to emails;

9. help doctors diagnose diseases, such as diabetic retinopathy;

10. discover new planetary systems;

Robotar

Utvecklingen inom alla typer av robotar går oerhört fort nu, se bara denna nya video från Boston Dynamics. Det kommer även robotar som liknar oss människor, t ex Sophia

Prognosen just nu är att om 10 år finns mänskliga robotar inom många yrken. Forskning pågår inom mängder av tillämpningar och inte minst inom hur vi människor ska kunna relatera till dessa mänskliga robotar.

Nytt uttryck: Fleet management, robotar kommer att kunna kommunicera med varandra och snabbt bygga stor gemensam kunskap. Exempel: Du handlar av en robot-säljare i en klädbutik i Stockholm. Senare går du in i klädkedjans butik i London, då vet deras robotsäljare hur du bör tilltalas, vad du har för klädsmak och vad du har köpt tidigare och kan ge dig mer personlig service. Skrämmande eller lockande? Kommer vi att vänja oss?

Virtual Reality

VR har många tillämpningar inom medicin och sjukvård, men kan även användas för att stärka empati. See this story from a refugee camp and you cannot avoid feeling empathy: How virtual reality can create the ultimate empathy machine When you are sitting there with her in her room, you are sitting on the same ground that she is sitting on. Because of that you feel her humanity in a deeper way, you empathize with her in a deeper way. VR is a machine that makes us more human.

Digital Biologi

Det pågår mycket lovande digitalisering även inom biologi, några exempel:

  1. Omprogrammera fiskar så att de kan äta plasten i havet.
  2. Jordbruk: Skapa tomater som blommar tidigare, ger ökad produktion.
  3. Modifiera myggor för att stoppa sjukdomar
  4. Använd DNA för att lagra data. All information på hela Internet skulle rymmas i en liten skåpbil och data skulle kunna bevaras i tusentals år!

Regenerativ medicin

ViaCyte är en startup som arbetar med en potentiellt revolutionerande product inom diabetes. “A product that can free patients with type 1 and type 2 diabetes from long-term insulin dependence. If successful, ViaCyte’s products will relieve patients of both the acute challenges and risks, as well as the long-term complications, associated with diabetes.”

Molnbaserat AI-stöd för radiologi

Arterys  har ett system i drift som reducerar tiden för en radiologisk bedömning från 30-60 minuter till 15 sekunder samt är godkänt av FDA och CE-märkt.

What factors make people reluctant to use cloud-based medical imaging?

“The main concerns are around taking patient data to the cloud. However, we created a software that strips patient data from the images we send, and only users with the right credentials can reunite them. Our cloud never sees or stores any confidential patient information.”

Uppsnappat:

We live in a new world with an old operating system.

Tech is Easy. People aren’t.

Time is our most important currency.

We unlearn our creativity skills in our schools.

70% of all birds on Earth are chickens.

We need to decouple our food from the environment

The farm of the future is a vertical brewery that can be moved to where nothing grows

Bravery comes for free if you’re passionated about the subject.

 

Moderatorn Laila Pawlak, Co-founder & CEO of SingularityU Nordic

Den nya sjukvården: Personlig, Global och Digital

Artikel i Medtech Magazine nr 4 2016
Uppdaterad 2017-03-31


Det har länge varit en öken. Men nu händer det. En ny sjukvårdssektor växer nu fram med aktörer som verkar globalt och erbjuder nya typer av personligt anpassad sjukvård och förebyggande friskvård med hjälp av digitala tjänster.

Dagens sjukvårdssystem står inför stora utmaningar över hela världen. Ökande kostnader, vårdköer och resursbrist. Nya, effektivare behandlingsmetoder utvecklas ständigt, men spridningen går mycket långsamt. Det tar många år innan framforskade metoder har införts överallt, vilket leder till stora variationer i vårdkvalitet. Myndigheten för vård- och omsorgsanalys rapporterar att ”långt ifrån all vård baseras på bästa tillgängliga kunskap”. Dessa utmaningar är mycket  allvarliga och går inte att lösa genom att fortsätta i samma spår.

Mer personlig frihet

Dessutom finns det nu även nya drivkrafter som driver på förändringskraven. En ny generation kommer nu in i pensionsåldern och börjar därmed behöva mera sjukvård. Trenden i Sverige enligt World Values Survey är att vi blir allt mera inriktade på personlig frihet och oberoende och vi är vana vid att ställa krav på sina rättigheter i samhället. De äldre i Sverige har även betydligt större

IT-vana än den tidigare generationen, 86% av åldersgruppen 66-75 år  använder digitala tjänster. En stor och växande andel av befolkningen upplever att sjukvården släpar efter i digitaliseringen av sin service när de möts av låg tillgänglighet samt bristande och opersonlig service.

Detaljer som upplevs som “uråldriga”

  • Fönsterkuvert med möteskallelser.
  • Telefonköer och begränsade öppettider.
  • Det går ej att kommunicera med sin läkare digitalt.
  • Man måste ofta lämna samma uppgifter flera gånger.
  • Pappersblanketter som måste fyllas i för hand.
  • Pappersbroschyrer med allmän information som ej är anpassad för mig.
  • Svårt få tillgång till sina egna medicinska data.

“Health care is the last industry that has not been digitized and consumerized“
– Jeroen Tas, CEO Connected Care & Health Informatics, Philips, the Netherlands

Så varför ska vi finna oss i att sjukvården inte hänger med i digitaliseringen och anpassar sin service till medborgarna på liknande sätt som alla andra branscher har gjort?

Jämför med hur långt personaliseringen av tjänster har gått de senaste 10 åren inom andra sektorer. Hur ofta besöker du ett bankkontor? Vi har vant oss vid att sköta de flesta banktjänster själva på nätet, som betalningar, överföringar, kolla våra saldon, ta lån etc. Och vi tycker det är mycket bättre än förr när vi var tvungna att stå i kö på banken mellan klockan 9 och 3 med våra handskrivna blanketter. Denna utveckling har gått fort överallt utom inom sjukvården. För bara 10 år sedan hade charterresebolagen mängder av butiker, skickade ut kataloger och sålde även sina resor per telefon, idag är allt detta i stort sett borta, vi hanterar allt kring våra resor på nätet. Hur konsumerar du andra tjänster såsom försäkringar, musik, filmer? Vi förväntar oss tjänster som är personligt anpassade efter oss som individer, som exempelvis Netflix personliga rekommendationer om filmer och TV-program i min smak, baserade på avancerade algoritmer och mina egna tittarvanor.

Det ökande gapet mellan vårdens långsamma digitalisering och medborgarnas ökande förväntningar på digital service skapar marknadsmöjligheter som nu börjar exploateras av nya aktörer utanför de offentliga sjukvårdssystemen.

Vi ser nu en ny digitaliserad hälsosektor växa fram där stora och små internationella aktörer säljer digitala hälsotjänster direkt till medborgarna. De flesta är ännu nischade smarta eHälso-appar och medicinska produkter för egenmätningar, men det kommer även allt flera stora satsningar på mer avancerade beslutsstöd och digitala plattformar för samverkan mellan patienterna själva och deras vårdgivare.

Två målgrupper driver på digitaliseringen

  1. Personer med kroniska sjukdomar som vill vara mera delaktiga i sina vårdprocesser. De vill ha moderna verktyg för kontinuerlig hälsomonitorering med egenmätningar och vara säkra på att de själva gör allt som de kan för att lindra sin sjukdoms symptom och motverka dess progression, i samråd med vården.
  2. Friska personer som vill använda digitala hälsotjänster för att hålla koll på sin hälsa och få ett individanpassat stöd till levnadsvanor som befrämjar fortsatt hälsa och livskvalitet.

Spetspatienter visar vägen

En starkt pådrivande faktor för denna utveckling är den snabbt växande skaran av medborgare som är vana vid att söka fram relevant information på nätet och använda olika typer av digitala tjänster, när dessa möter vården kan de snabbt bli  “spetspatienter”.

Uttrycket spetspatient är myntat av Sara Riggare, parkinsonpatient och doktorand vid Centrum för Hälsoinformatik på Karolinska Institutet. En spetspatient är en patient eller anhörig som upplever en livsomvälvande sjukdom och vet, kan och vill göra mer än vad vården förväntar sig. Spetspatienter vill ha verktyg för att hjälpa sig själva, andra patienter, vården och forskningen. De är därmed viktiga drivkrafter för utveckling av nya digitala vårdtjänster som kommer att vara till gagn för alla på sikt.

Patienterna har tid som kan utnyttjas

I takt med att allt flera patienter med kroniska sjukdomar får verktyg och förmågor att vara aktivt delaktiga inom att förebygga, diagnosticera och hantera sin egen vårdprocess så kan ansvaret och insatserna inom vårdprocessen fördelas mellan patienterna och deras vårdgivare.  Då utnyttjas även en obalans i tillgång på tid som idag är outnyttjad. Patienterna är mycket motiverade och har tid att arbeta med att förbättra sin hälsa kontinuerligt, medan vårdgivaren har mycket lite tid för varje enskild patient och denna tid används idag till stor del för sådant som patienterna skulle kunna göra själva på ett bättre sätt via nätet, exempelvis förberedelser inför ett vårdmöte eller löpande uppföljningar. Denna utveckling är även en förutsättning för att kunna skapa individanpassade vårdprogram som ger väsentligt bättre hälsa och sänker vårdkostnaderna.

Från passiv patient till en aktiv medskapare av sin vård

Inom en snar framtid kommer vi att erbjudas personliga hälso-stöd, det vill säga digitala, holistiska beslutsstöd för hela vår hälsa. Inte bara för att hantera sjukdomar och besvär, utan för att kontinuerligt förebygga ohälsa och optimera våra levnadsvanor, alltid utifrån våra individuella förutsättningar och preferenser.

Grundverktygen för detta finns redan, exempelvis:

  • Appar och bärbara sensorer för att logga sin hälsostatus, fysiska aktivitet, kost, medicinering, sjukdomsaktivitet etc.
  • Hälsotester online där man kan snabbt ringa in och få råd om vad besvären kan bero på och vad man bör göra, vilken typ av sjukvård man bör uppsöka etc.
  • Videomöten online med primärvårdsläkare och specialister.
  • Fysioterapi och psykoterapi online, med/utan personlig coachning.
  • Medicinska tester som man kan köra själv i hemmet.
  • Blodanalyser där man kan följa sina värden över tid, för att optimera sin fysiska status och detektera begynnande sjukdomar.
  • DNA-profilering som indikerar ärftlighet och risknivåer för olika sjukdomar.
  • Communities online där patienter kan utbyta erfarenheter och stödja varandra.
  • Egenmonitorering för kroniskt sjuka i hemmet där de får larm om deras värden försämras och kan leda till ett skov, samt möjlighet att direkt koppla upp sig till en sköterska.

Dessa grundverktyg utvecklas nu i snabb takt, de kommer att bli smartare med hjälp av artificiell intelligens och de kommer att kommunicera med varandra och våra egna hälsostöd samt vårdens beslutsstöd

Artificiell Intelligens, AI

Robotar och sofistikerade AI-program kommer nog aldrig att helt ersätta läkare och sjuksköterskor, men de möjliggör nya vårdprocesser med betydligt mera personifierad vård och stöd för prevention, sammantaget förbättrar detta vårdkvaliteten och transformerar dagens sjukvård för alla typer av patienter.

Den mest uppenbara tillämpningen för AI är att processa stora databaser på mycket effektivare sätt för att möjliggöra vård som är anpassad för varje individ och bygger på de senaste medicinska rönen. De svenska medicinska kvalitetsregistren får med AI en stor utvecklingspotential. AI kan även revolutionera nyttan med journalsystem och beslutsstöd. Ett illustrativt exempel är det patient-centrerade projektet Deepmind Health som NHS i Storbritannien driver tillsammans med Google. Ett annat exempel är IBMs project Medical Sieve där man bygger nästa generation av en “kognitiv assistent” som kan analysera bilder inom radiologi och kardiologi snabbare och tillförlitligare, målet är att mänskliga radiologer bara ska analysera de mest komplicerade fallen där mänsklig bedömning adderar värde.

Ett annat område som AI kommer att revolutionera är online rådgivning och processen inför och under ett vårdbesök. Här finns redan aktörer som brittiska Babylon som har en mobilapp för telemedicin som nu får AI-stöd för att förebygga och diagnosticera sjukdomar.

Patienterna vill inte vänta längre!

På 80-talet ropade Mick Jagger och andra artister “I want my MTV” därför att de var frustrerade över att skivbolagen låste in deras musik på skivor och inte ville addera video till musikupplevelsen. Vi börjar redan se allt flera spetspatienter som möter vården och ropar: “I want my eHealth”.

Ett exempel på detta är den växande hacker-rörelsen #wearenotwaiting, med teknik-kunniga patienter som har tröttnat på att deras hjälpmedel och behandlingar utvecklas för långsamt eller inte är tillgängliga. Så de bygger sina egna plattformar och appar och bygger om och till medicin-tekniska apparater för att kunna koppla ihop deras data på smartare sätt. Ett exempel är diabetespatienten Dana Lewis som konstruerade en helautomatisk “bukspottskörtel” för sig själv genom att koppla ihop en blodsockermätare med en insulinpump och en mikrodator.

Den offentliga vårdens roll

Utvecklingen går alltså från dagens reaktiva, episodiska och fragmenterade sjukvård till uppkopplade, personliga hälsostöd där patienten samverkar med närstående och vården med stöd av smarta tids- och resursbesparande digitala tjänster. Legitimerade spetspatienter måste alltså inbjudas att bli en aktiv del inom vårdteamet och kunna skriva ut sina egna läkemedel och annat som de behöver, handleda andra patienter och bidra till vårdens utveckling.

Denna utveckling går inte att stoppa eftersom den bygger på den allmänna digitaliseringen och nu drivs framåt globalt av många stora och små aktörer med starkt driv som möter en snabbt växande efterfrågan hos medborgarna på smartare och mer tillgängliga sjukvårdstjänster.

Det vore olyckligt om den offentliga sjukvården fortsätter att släpa efter i denna utveckling genom att bara fokusera på sin egen verksamhets-IT, såsom journalsystem samt tidbokningar och vårdmöten på nätet. Därför är det nu hög tid att vården börjar se eHälsa som en naturlig del av verksamheten och implementerar eHälsa brett inom sina vårdprocesser. För detta behöver man bygga egen kompetens inom digitaliseringens möjligheter. Detta ställer nya krav på vårdpersonalen, en förutsättning blir då att även ledarskapet utvecklas.

Vårdens digitalisering bör ske i samverkan med de nya aktörerna, både genom att köpa in deras tjänster och genom att vara med som utvecklingspartners, där har vården en viktig roll att säkra vårdkvaliteten och koppla på den medicinska forskningen.

Jämlik vård för alla?

Den pågående debatten om ojämlikhet inom vården kommer att växa ytterligare i takt med att de nya aktörerna börjar sälja sin tjänster till hälsomedvetna medborgare och spetspatienterna får verktyg för ökad delaktighet i sina vårdprocesser. Om inte den offentligt finansierade vården är med i denna utveckling så kan det leda till ökad ojämlikhet inom vården för olika grupper i samhället. Men det kanske är ännu viktigare att skapa nya vårdprocesser där alla får optimal vård efter sina behov och förutsättningar? Här har den offentliga vården en viktig uppgift, framförallt för de svårast sjuka, de multisjuka och de som har ovanliga sjukdomar. Dessa vårdprocesser kommer att underlättas av att resurser frigörs när flera patienter kan bedriva allt mera egenvård.

En annan mycket viktig aspekt är att digitaliseringen kan möjliggöra en mera likvärdig och kvalitetssäkrad  vård genom att alla vårdgivare får tillgång till smidiga, digitala vårdkvalitetsstöd som gör att de kan arbeta enligt kontinuerligt uppdaterade riktlinjer, “best practice”. Dessa riktlinjer säkrar att alla patienter får bästa möjliga behandling utifrån sina individuella förutsättningar och oberoende av vilken läkare de träffar.

Det finns många som fokuserar på alla tänkbara risker och hot som kan uppstå med denna utveckling, dessa är givetvis viktiga att analysera och hitta sätt att hantera. Men vårdens växande utmaningar kan bara hanteras av kompetenta pionjärer som är lösningsorienterade och ser de positiva möjligheterna och vågar testa nya verktyg och nya sätt att arbeta.

Så låt oss uppmuntra och samverka med dessa pionjärer, vare sig de verkar inom den offentliga vården eller i den nya hälsosektorn! Då skapar vi förutsättningar för en bättre sjukvård i Sverige med värdeskapande digitala tjänster som också kan spridas över världen.

Globala aktörer bygger globala eHälso-tjänster

De globala jättarna ser de nya möjligheterna och satsar stort på eHälsa:

Facebook-grundaren Mark Zuckerberg och hans hustru Chan har också en djärv plan: att bota, förebygga eller hantera alla världens sjukdomar under detta århundrade. De har investerat tre miljarder dollar för de första 10 årens arbete i sin stiftelse The Chan Zuckerberg Initiative.

Google har startat dotterbolaget Verily som har fått stora resurser och en mission att utveckla nya avancerade hårdvaror och mjukvaror inom personlig hälsa. Exempelvis bygger deras hårdvaruteam en uppkopplad kontaktlins som kan mäta blodsockernivåerna i realtid hos diabetiker.

IBM satsar många miljarder dollar och har nu över 10 000 anställda som utvecklar deras Watson-plattform för tjänster som bygger på Artificiell Intelligens. Deras fokus är på sjukvård och Watson har exempelvis på 10 minuter diagnosticerat en patient med en ovanlig form av leukemi som läkarna gått bet på i flera månader.

Microsoft har satt upp ett ambitiöst mål: att lösa problemet med cancer inom 10 år genom att programmera om cancerceller. För detta har man satt ihop en “liten armé” med världsledande biologer, läkare och ingenjörer som angriper cancer som om det var en bugg i ett datasystem.

Philips är redan stora leverantörer av medicinteknik till sjukvården internationellt och bygger nu system där individer kan följa sin hälsostatus med hjälp av uppkopplade sensorer och förstå hur deras levnadsvanor påverkar deras hälsa och få motivation genom personlig coaching.

Samverkan driver utvecklingen

Det vi ser hända nu inom personlig sjukvård med digitala stöd är bara början. De globala jättarna som nämns ovan kommer att samverka med andra jättar inom läkemedel och medicinteknik samt med privata vårdaktörer. De försöker givetvis även samverka med de offentliga vårdsystemen inom sjukvård och omsorg.

Den framväxande floran av startups inom eHälsa har sällan tillräcklig uthållighet att bearbeta de tröga offentliga sjukvårdssystemen och satsar därför oftast på att sälja sina tjänster direkt till konsumenter, nationellt och internationellt.

Här är några svenska exempel:

Aifloo Utvecklar ett trygghetssystem med AI-stöd.

Air Smart Spirometer: liten och billig spirometer som ansluts till en smartphone och mäter lungfunktionen.

Coala Life: Trådlös egenvårdsmätare för hjärtats EKG och ljud som kopplas till en smartphone.

HealthiHabits: Tjänst för mentornätverk med AI-stöd för att uppmuntra hållbara beteendeförändringar.

MediCheck: Specialistläkare ger rådgivning via videomöten online, utan krav på remiss.

Mimerse: Bygger VR-tjänster inom mental hälsa, exempelvis för att bota spindelfobi.

TummyLab: app med mat- och symtomdagbok för personer med magbesvär som analyserar vad man äter och hittar individuella samband mellan kost och symptom.

Werlabs: hälsokontroller via professionell blodanalys, man väljer mellan många olika tester och får snabbt sina provsvar online, med läkarkommentar.

Det väller alltså fram nya medicinska mätprylar och appar som är CE-certifierade för privat bruk. De är ofta smarta, väl designade, enkla att använda och ger en tydlig användarnytta. Dessutom förbättras de kontinuerligt i snabb takt, i kontrast till de flesta tjänster som används inom sjukvården idag.

Tankar, frågor och återkoppling välkomnas!

Henrik Ahlén
Strateg inom eHälsa på Kentor/Sopra Steria. Brinner för digitaliseringens nyttoeffekter inom sjukvård och omsorg, medgrundare Quantified Self Stockholm.