DNA-tester – mina lärdomar

Det finns numera många DNA-tester tillgängliga för en överkomlig peng på nätet där du exempelvis kan:

  • Söka efter avlägsna släktingar
  • Veta mera om dina förfäders ursprung
  • Se dina risker för olika genetiska sjukdomar
  • Få information om din hälsoprofil och genetiskt styrda egenskaper, t ex om du troligen är laktosintolerant och om dina muskler är optimerade för uthållighet eller styrka/snabbhet. Även kuriosa, som att du har anlag för smilgropar eller torrt eller vått öronvax!

Jag tog mitt första DNA-test 2011 från det amerikanska företaget 23andme och har på sistone komplettera med två nya nordiska DNA-tester. Här är en kort översikt över några saker som jag lärt mig hittills av dessa tre.

23andMe

Amerikanskt företag som lanserade DNA-tester för konsumenter 2007

Hur mina urmödrar har spridit sig från Östafrika för 180 000 år sedan och fram till västra Europa för 34 000 år sedan.

I mitt fall har jag mera neanderthalare i mig än de flesta!

Nu förstår jag varför jag är intresserad av vikingar och kelter.

23andMe ger också riskbedömningar för olika sjukdomar, samt råd kring hur man kan motverka dessa. Här är en lista över genetiska sjukdomar som jag har lägre risk för än genomsnittet.

AthGene

Danskt företag vars DNA-tester fokuserar på optimering av träningsmetoder och kost. Man kan köpa enstaka analyser eller hela samlingar.

Mina gener är väldigt mellanmjölk, ganska OK för det mesta. Har exempelvis både snabba och långsamma muskelfibrer, dvs är halvbra på både sprint och långdistans… Fick bekräftat några saker jag redan märkt; att jag har lätt för att få muskelskador när jag tränar fel och att jag har risk för lågt järnvärde. Det senare var en värdefull insikt när jag började med blodtester från Werlabs för några år sedan och fann att jag hade klart lågt järnvärde. Där fick jag bra kostråd som jag följde och sedan dess har jag normala värden.

MyDNAPedia

Finskt företag som inriktar sina DNA-tester på fitness, kost och wellness. Man får inte sina resultat online utan de mailar en 43-sidig PDF med mycket omfattande personaliserade träningsråd.

 

Mycket detaljerade och nyttiga råd, t ex hur jag enkelt kan åtgärda min låga D-vitamin-nivå.

Ovanstående är bara ett litet axplock av vad man kan lära sig av olika DNA-tester och det kommer nya analyser löpande. Så jag ser DNA-tester som viktiga verktyg för min egenvård och för att jag ska kunna optimera mina levnadsvanor, men även för att förstå mera kring mitt ursprung och man egenskaper samt kommunicera med hittills okända släktingar. Så testa dig själv!

Framtidsspaning: vården i Sverige 2025

Här är min framtidsspaning på nya årliga konferensen Healthtech
i Malmö 2017-05-09:

Jag hjälper organisationer inom sjukvård och life science att undersöka nya digitala möjligheter och utveckla nyttiga eHälsotjänster.

Sjukvården 2025 kommer att se väldigt annorlunda ut!

Större utbud, mer digital samt personlig och globaliserad!

Många säger att  kollapsen är nära i dagens sjukvård, eftersom resursbristen är skriande.
Några tydliga grundproblem:
Reaktiv: sjukvården är byggd för akutvård, ej för vård av kroniskt sjuka,
eller prevention
Episodisk: punktinsatser
Diagnos-centrerad: man behandlar en diagnos i taget
Stuprör: “kroppsdelar”

År 2025 har den svenska vården transformerats helt!
Resursbristen har försvunnit genom jobba med smartare verktyg och man involverar patienterna som resurser.
Proaktiv: förebygga ohälsa, Kontinuerlig: möjliggör uppföljning och trendanalys, Patientcentrerad: patient empowerment
Holistisk: helheten är större än summan av delarna, dvs i det här sammanhanget att hälsa består av mera än summan av våra kroppsdelar och diagnoser!
Den här transformationen möjliggjordes genom en rad framsynta beslut som togs 2018, när man förstod att det var hög tid att arbeta fram flera paradigmskiften inom vårdsystemet.

Dessa paradigmskiften har lett till att många saker har försvunnit 2025.
Fönsterkuvert med kallelser som man måste sitta i telefonkö på begränsade öppettider för att ändra.
Det är sedan länge förbjudet att kräva dubbelinmatning av existerande uppgifter.
Alla vårdbesök är förberedda av patienten och bokas bara efter behov och genomförs i första hand digitalt.

 

Andra saker är självklara 2025.

Vad gör vi idag när vi upplever ett medicinskt besvär?
Vi googlar och hittar en väldig massa information som är ganska jobbig att ta till sig, förhoppningsvis hittar vi även sjukvårdens allmänna information som t ex 1177. Sedan frågar vi vår familj och i sista hand går vi till primärvården.
Men Primärvården går ju på knäna! Så smartare online-stöd för medborgarna skulle avlasta primärvården.

2025 finns det många interaktiva, AI-stödda symptomkollar online där man kan få råd om vad besvären beror på och vad man bör göra.
Om man behöver kontakta primärvården så erbjuds man digitala stöd,
före-under-efter mötet.
Vid behov skapas labremisser automatiskt, så att läkaren har ytterligare data redan vid första besöket.
Man kan även bli uppkopplad direkt för att prata med rätt specialist,  som då får upp patientens strukturerade underlag.
Allt det här har kraftigt effektiviserat primärvården!

Patienten är betydligt mera delaktig i sin vård 2025.
Två nyckelkomponenter  som driver det:
Första: Alla medborgare har ett digitalt Personligt HälsoStöd där man får:
Samlad överblick och kontroll över sin hälsostatus.
Personligt anpassade verktyg för egenvård och för att förebygga ohälsa,
t ex i form av råd om levnadsvanor.
Allt detta skapar trygghet utifrån patientens egna behov och förutsättningar.


Nyckelkomponent 2: För att ett personligt hälsostöd ska fungera optimalt krävs att patienten äger sina hälsodata och kan dela sina data med vården, närstående och patientnätverk.
Då kan man jämföra sina hälsodata med andra, få en helhetsbild av sin hälsa och följa upp förändringar för att optimera sin egen livskvalitet.

Alla vårdmöten organiseras på andra sätt 2025, både inom primärvården och specialistvården.
Det beror på att man alltid använder digitala stöd före-under-efter mötet.
Före: Delar sina data och kör en interaktiv hälsoenkät med AI-stöd, där man får råd vad man kan göra själv och hur man ska förbereda mötet. Vid behov skapas automatiskt en  labremiss.
Detta ger ett strukturerat underlag inför mötet!

Under: Läkaren roll har förändrats till coach & kunskapsmäklare. Patienten och läkaren sitter med en läsplatta med patientens sammanställning. Bilden är från projektet Patientkunskap där jag var med och tog fram gemensamma översikter för vårdmöten.
Läkaren sitter alltså med patienten och kör ett beslutsstöd under mötet som ger stöd för undersökningar, diagnos & behandling.
2025 finns det krav på läkarna att de använder denna typ av beslutsstöd innan de fattar beslut om behandling, för att säkra vårdkvalitet och kostnadseffektivitet.
Se detta fantastiska tal av Dr Bas Bloem, holländsk neurolog på TEDxMaastricht: http://youtu.be/LnDWt10Maf8
Bild från forskningsprojektet Patientkunskap där jag skrev en Best practice rapport: http://alfabravo.com/2014/11/patientkunskap-best-practice/

 

Efter: Systemet genererar automatiskt en sammanfattning till patienten:
Den överenskomna vårdplanen, vad patienten bör göra, instruktionsfilmer, information om medicineringen osv.
Allt hamnar i patientens Personliga HälsoStöd och kan delas med närstående.

 

Vården av patienter med kroniska sjukdomar slukar 80% av vårdbudgeten.
Det talas mycket om tidsbrist.
Vården klagar, med all rätt: Vi har för många patienter, vi hinner inte med…
Varje läkare har mycket lite tid per år för en patient.
Men patienten med en kronisk sjukdom har både tid och motivation, man lever ju med sin sjukdom.

Därför ser vården 2025 de kroniska patienterna som en viktig resurs istället för en belastning!
Fokus att stödja patienternas att vara aktivt delaktiga i sina vårdprocesser!
Patienterna håller själva koll på sin hälsa med hjälp av sensorer på och i kroppen och med olika mätinstrument hemma.
Alla mätare är uppkopplade mot patientens Personliga HälsoStöd.

Alla våra bilar har idag en massa sensorer som samlar data och tänder en servicelampa när det är något problem eller om bilen behöver komma på service.
År 2025 har vi alla en automatisk hälsomonitorering i våra HälsoStöd som skapar trygghet utan att belasta vårdpersonalen. Den larmar bara vid akuta behov eller om den förutspår att ett skov är på gång.

Det här är Sara Riggare: hon är en doktorand som har Parkinsons sjukdom och har myntat begreppet Spetspatient:
Kroniker som utvecklar innovativa strategier för att maximera sin livskvalitet.
Spetspatienter vet, kan och vill göra mer än vad vården förväntar sig.
År 2025 så erbjuds alla med kroniska sjukdomar en utbildning & certifiering att bli Spetspatienter.
Dom kan då förnya sina recept, bli coacher åt andra patienter, sitta med i utvecklingsråd på vårdklinikerna och medverka i forskningsprojekt.
Spetspatienter är 2025 en viktig resurs och stor avlastning i vården!

Inget av detta är science fiction, i princip skulle allt detta kunna göras redan nu!
Det finns inga tekniska eller ekonomiska begränsningar i dag…
Men det finns en rad regulatoriska och juridiska trösklar…
Vården klagar på med all rätt på den usla arbetsmiljön och resursbristen, men är märkligt nog också mot förändringar, vilket gäller även många patienter.
En annan faktor: Vårdpersonalen är misshandlade av alla sina användar-ovänliga IT-system, vilket skapar motstånd mot nya digitala tjänster.

2025 kommer svenska medborgare ha ett mycket större utbud av sjukvårdstjänster, även från nya aktörer.
Globala aktörer: Google, Microsoft satsar enorma resurser på personliga digitala hälsotjänster.
+ att det väller nu fram nya startups med innovativa tjänster och produkter.
Den offentliga vården i Sverige hakade till slut på ordentligt 2018, vilket ledde till…

…att 2025 är eHälsa en enorm marknad globalt och det har blivit en stor och viktig exportsektor för Sverige.
Vi har blivit något av ett nav för utveckling och drift av både tjänster och standarder.
Grunden för det är vår goda renommé inom vård och omsorg och det framsynta arbetet som startade med visionen om att Sverige ska bli ledande inom eHälsa 2025!


Framtiden är redan här, det är upp till oss hur snabbt vi sprider den så att alla kan dra nytta av den.
Enda vi kan vara säkra på är att skillnaden mellan 2017 och 2025 kommer bli mycket större än det vi har upplevt mellan 2009 och 2017!

 

 

Den nya sjukvården: Personlig, Global och Digital

Artikel i Medtech Magazine nr 4 2016
Uppdaterad 2017-03-31


Det har länge varit en öken. Men nu händer det. En ny sjukvårdssektor växer nu fram med aktörer som verkar globalt och erbjuder nya typer av personligt anpassad sjukvård och förebyggande friskvård med hjälp av digitala tjänster.

Dagens sjukvårdssystem står inför stora utmaningar över hela världen. Ökande kostnader, vårdköer och resursbrist. Nya, effektivare behandlingsmetoder utvecklas ständigt, men spridningen går mycket långsamt. Det tar många år innan framforskade metoder har införts överallt, vilket leder till stora variationer i vårdkvalitet. Myndigheten för vård- och omsorgsanalys rapporterar att ”långt ifrån all vård baseras på bästa tillgängliga kunskap”. Dessa utmaningar är mycket  allvarliga och går inte att lösa genom att fortsätta i samma spår.

Mer personlig frihet

Dessutom finns det nu även nya drivkrafter som driver på förändringskraven. En ny generation kommer nu in i pensionsåldern och börjar därmed behöva mera sjukvård. Trenden i Sverige enligt World Values Survey är att vi blir allt mera inriktade på personlig frihet och oberoende och vi är vana vid att ställa krav på sina rättigheter i samhället. De äldre i Sverige har även betydligt större

IT-vana än den tidigare generationen, 86% av åldersgruppen 66-75 år  använder digitala tjänster. En stor och växande andel av befolkningen upplever att sjukvården släpar efter i digitaliseringen av sin service när de möts av låg tillgänglighet samt bristande och opersonlig service.

Detaljer som upplevs som “uråldriga”

  • Fönsterkuvert med möteskallelser.
  • Telefonköer och begränsade öppettider.
  • Det går ej att kommunicera med sin läkare digitalt.
  • Man måste ofta lämna samma uppgifter flera gånger.
  • Pappersblanketter som måste fyllas i för hand.
  • Pappersbroschyrer med allmän information som ej är anpassad för mig.
  • Svårt få tillgång till sina egna medicinska data.

“Health care is the last industry that has not been digitized and consumerized“
– Jeroen Tas, CEO Connected Care & Health Informatics, Philips, the Netherlands

Så varför ska vi finna oss i att sjukvården inte hänger med i digitaliseringen och anpassar sin service till medborgarna på liknande sätt som alla andra branscher har gjort?

Jämför med hur långt personaliseringen av tjänster har gått de senaste 10 åren inom andra sektorer. Hur ofta besöker du ett bankkontor? Vi har vant oss vid att sköta de flesta banktjänster själva på nätet, som betalningar, överföringar, kolla våra saldon, ta lån etc. Och vi tycker det är mycket bättre än förr när vi var tvungna att stå i kö på banken mellan klockan 9 och 3 med våra handskrivna blanketter. Denna utveckling har gått fort överallt utom inom sjukvården. För bara 10 år sedan hade charterresebolagen mängder av butiker, skickade ut kataloger och sålde även sina resor per telefon, idag är allt detta i stort sett borta, vi hanterar allt kring våra resor på nätet. Hur konsumerar du andra tjänster såsom försäkringar, musik, filmer? Vi förväntar oss tjänster som är personligt anpassade efter oss som individer, som exempelvis Netflix personliga rekommendationer om filmer och TV-program i min smak, baserade på avancerade algoritmer och mina egna tittarvanor.

Det ökande gapet mellan vårdens långsamma digitalisering och medborgarnas ökande förväntningar på digital service skapar marknadsmöjligheter som nu börjar exploateras av nya aktörer utanför de offentliga sjukvårdssystemen.

Vi ser nu en ny digitaliserad hälsosektor växa fram där stora och små internationella aktörer säljer digitala hälsotjänster direkt till medborgarna. De flesta är ännu nischade smarta eHälso-appar och medicinska produkter för egenmätningar, men det kommer även allt flera stora satsningar på mer avancerade beslutsstöd och digitala plattformar för samverkan mellan patienterna själva och deras vårdgivare.

Två målgrupper driver på digitaliseringen

  1. Personer med kroniska sjukdomar som vill vara mera delaktiga i sina vårdprocesser. De vill ha moderna verktyg för kontinuerlig hälsomonitorering med egenmätningar och vara säkra på att de själva gör allt som de kan för att lindra sin sjukdoms symptom och motverka dess progression, i samråd med vården.
  2. Friska personer som vill använda digitala hälsotjänster för att hålla koll på sin hälsa och få ett individanpassat stöd till levnadsvanor som befrämjar fortsatt hälsa och livskvalitet.

Spetspatienter visar vägen

En starkt pådrivande faktor för denna utveckling är den snabbt växande skaran av medborgare som är vana vid att söka fram relevant information på nätet och använda olika typer av digitala tjänster, när dessa möter vården kan de snabbt bli  “spetspatienter”.

Uttrycket spetspatient är myntat av Sara Riggare, parkinsonpatient och doktorand vid Centrum för Hälsoinformatik på Karolinska Institutet. En spetspatient är en patient eller anhörig som upplever en livsomvälvande sjukdom och vet, kan och vill göra mer än vad vården förväntar sig. Spetspatienter vill ha verktyg för att hjälpa sig själva, andra patienter, vården och forskningen. De är därmed viktiga drivkrafter för utveckling av nya digitala vårdtjänster som kommer att vara till gagn för alla på sikt.

Patienterna har tid som kan utnyttjas

I takt med att allt flera patienter med kroniska sjukdomar får verktyg och förmågor att vara aktivt delaktiga inom att förebygga, diagnosticera och hantera sin egen vårdprocess så kan ansvaret och insatserna inom vårdprocessen fördelas mellan patienterna och deras vårdgivare.  Då utnyttjas även en obalans i tillgång på tid som idag är outnyttjad. Patienterna är mycket motiverade och har tid att arbeta med att förbättra sin hälsa kontinuerligt, medan vårdgivaren har mycket lite tid för varje enskild patient och denna tid används idag till stor del för sådant som patienterna skulle kunna göra själva på ett bättre sätt via nätet, exempelvis förberedelser inför ett vårdmöte eller löpande uppföljningar. Denna utveckling är även en förutsättning för att kunna skapa individanpassade vårdprogram som ger väsentligt bättre hälsa och sänker vårdkostnaderna.

Från passiv patient till en aktiv medskapare av sin vård

Inom en snar framtid kommer vi att erbjudas personliga hälso-stöd, det vill säga digitala, holistiska beslutsstöd för hela vår hälsa. Inte bara för att hantera sjukdomar och besvär, utan för att kontinuerligt förebygga ohälsa och optimera våra levnadsvanor, alltid utifrån våra individuella förutsättningar och preferenser.

Grundverktygen för detta finns redan, exempelvis:

  • Appar och bärbara sensorer för att logga sin hälsostatus, fysiska aktivitet, kost, medicinering, sjukdomsaktivitet etc.
  • Hälsotester online där man kan snabbt ringa in och få råd om vad besvären kan bero på och vad man bör göra, vilken typ av sjukvård man bör uppsöka etc.
  • Videomöten online med primärvårdsläkare och specialister.
  • Fysioterapi och psykoterapi online, med/utan personlig coachning.
  • Medicinska tester som man kan köra själv i hemmet.
  • Blodanalyser där man kan följa sina värden över tid, för att optimera sin fysiska status och detektera begynnande sjukdomar.
  • DNA-profilering som indikerar ärftlighet och risknivåer för olika sjukdomar.
  • Communities online där patienter kan utbyta erfarenheter och stödja varandra.
  • Egenmonitorering för kroniskt sjuka i hemmet där de får larm om deras värden försämras och kan leda till ett skov, samt möjlighet att direkt koppla upp sig till en sköterska.

Dessa grundverktyg utvecklas nu i snabb takt, de kommer att bli smartare med hjälp av artificiell intelligens och de kommer att kommunicera med varandra och våra egna hälsostöd samt vårdens beslutsstöd

Artificiell Intelligens, AI

Robotar och sofistikerade AI-program kommer nog aldrig att helt ersätta läkare och sjuksköterskor, men de möjliggör nya vårdprocesser med betydligt mera personifierad vård och stöd för prevention, sammantaget förbättrar detta vårdkvaliteten och transformerar dagens sjukvård för alla typer av patienter.

Den mest uppenbara tillämpningen för AI är att processa stora databaser på mycket effektivare sätt för att möjliggöra vård som är anpassad för varje individ och bygger på de senaste medicinska rönen. De svenska medicinska kvalitetsregistren får med AI en stor utvecklingspotential. AI kan även revolutionera nyttan med journalsystem och beslutsstöd. Ett illustrativt exempel är det patient-centrerade projektet Deepmind Health som NHS i Storbritannien driver tillsammans med Google. Ett annat exempel är IBMs project Medical Sieve där man bygger nästa generation av en “kognitiv assistent” som kan analysera bilder inom radiologi och kardiologi snabbare och tillförlitligare, målet är att mänskliga radiologer bara ska analysera de mest komplicerade fallen där mänsklig bedömning adderar värde.

Ett annat område som AI kommer att revolutionera är online rådgivning och processen inför och under ett vårdbesök. Här finns redan aktörer som brittiska Babylon som har en mobilapp för telemedicin som nu får AI-stöd för att förebygga och diagnosticera sjukdomar.

Patienterna vill inte vänta längre!

På 80-talet ropade Mick Jagger och andra artister “I want my MTV” därför att de var frustrerade över att skivbolagen låste in deras musik på skivor och inte ville addera video till musikupplevelsen. Vi börjar redan se allt flera spetspatienter som möter vården och ropar: “I want my eHealth”.

Ett exempel på detta är den växande hacker-rörelsen #wearenotwaiting, med teknik-kunniga patienter som har tröttnat på att deras hjälpmedel och behandlingar utvecklas för långsamt eller inte är tillgängliga. Så de bygger sina egna plattformar och appar och bygger om och till medicin-tekniska apparater för att kunna koppla ihop deras data på smartare sätt. Ett exempel är diabetespatienten Dana Lewis som konstruerade en helautomatisk “bukspottskörtel” för sig själv genom att koppla ihop en blodsockermätare med en insulinpump och en mikrodator.

Den offentliga vårdens roll

Utvecklingen går alltså från dagens reaktiva, episodiska och fragmenterade sjukvård till uppkopplade, personliga hälsostöd där patienten samverkar med närstående och vården med stöd av smarta tids- och resursbesparande digitala tjänster. Legitimerade spetspatienter måste alltså inbjudas att bli en aktiv del inom vårdteamet och kunna skriva ut sina egna läkemedel och annat som de behöver, handleda andra patienter och bidra till vårdens utveckling.

Denna utveckling går inte att stoppa eftersom den bygger på den allmänna digitaliseringen och nu drivs framåt globalt av många stora och små aktörer med starkt driv som möter en snabbt växande efterfrågan hos medborgarna på smartare och mer tillgängliga sjukvårdstjänster.

Det vore olyckligt om den offentliga sjukvården fortsätter att släpa efter i denna utveckling genom att bara fokusera på sin egen verksamhets-IT, såsom journalsystem samt tidbokningar och vårdmöten på nätet. Därför är det nu hög tid att vården börjar se eHälsa som en naturlig del av verksamheten och implementerar eHälsa brett inom sina vårdprocesser. För detta behöver man bygga egen kompetens inom digitaliseringens möjligheter. Detta ställer nya krav på vårdpersonalen, en förutsättning blir då att även ledarskapet utvecklas.

Vårdens digitalisering bör ske i samverkan med de nya aktörerna, både genom att köpa in deras tjänster och genom att vara med som utvecklingspartners, där har vården en viktig roll att säkra vårdkvaliteten och koppla på den medicinska forskningen.

Jämlik vård för alla?

Den pågående debatten om ojämlikhet inom vården kommer att växa ytterligare i takt med att de nya aktörerna börjar sälja sin tjänster till hälsomedvetna medborgare och spetspatienterna får verktyg för ökad delaktighet i sina vårdprocesser. Om inte den offentligt finansierade vården är med i denna utveckling så kan det leda till ökad ojämlikhet inom vården för olika grupper i samhället. Men det kanske är ännu viktigare att skapa nya vårdprocesser där alla får optimal vård efter sina behov och förutsättningar? Här har den offentliga vården en viktig uppgift, framförallt för de svårast sjuka, de multisjuka och de som har ovanliga sjukdomar. Dessa vårdprocesser kommer att underlättas av att resurser frigörs när flera patienter kan bedriva allt mera egenvård.

En annan mycket viktig aspekt är att digitaliseringen kan möjliggöra en mera likvärdig och kvalitetssäkrad  vård genom att alla vårdgivare får tillgång till smidiga, digitala vårdkvalitetsstöd som gör att de kan arbeta enligt kontinuerligt uppdaterade riktlinjer, “best practice”. Dessa riktlinjer säkrar att alla patienter får bästa möjliga behandling utifrån sina individuella förutsättningar och oberoende av vilken läkare de träffar.

Det finns många som fokuserar på alla tänkbara risker och hot som kan uppstå med denna utveckling, dessa är givetvis viktiga att analysera och hitta sätt att hantera. Men vårdens växande utmaningar kan bara hanteras av kompetenta pionjärer som är lösningsorienterade och ser de positiva möjligheterna och vågar testa nya verktyg och nya sätt att arbeta.

Så låt oss uppmuntra och samverka med dessa pionjärer, vare sig de verkar inom den offentliga vården eller i den nya hälsosektorn! Då skapar vi förutsättningar för en bättre sjukvård i Sverige med värdeskapande digitala tjänster som också kan spridas över världen.

Globala aktörer bygger globala eHälso-tjänster

De globala jättarna ser de nya möjligheterna och satsar stort på eHälsa:

Facebook-grundaren Mark Zuckerberg och hans hustru Chan har också en djärv plan: att bota, förebygga eller hantera alla världens sjukdomar under detta århundrade. De har investerat tre miljarder dollar för de första 10 årens arbete i sin stiftelse The Chan Zuckerberg Initiative.

Google har startat dotterbolaget Verily som har fått stora resurser och en mission att utveckla nya avancerade hårdvaror och mjukvaror inom personlig hälsa. Exempelvis bygger deras hårdvaruteam en uppkopplad kontaktlins som kan mäta blodsockernivåerna i realtid hos diabetiker.

IBM satsar många miljarder dollar och har nu över 10 000 anställda som utvecklar deras Watson-plattform för tjänster som bygger på Artificiell Intelligens. Deras fokus är på sjukvård och Watson har exempelvis på 10 minuter diagnosticerat en patient med en ovanlig form av leukemi som läkarna gått bet på i flera månader.

Microsoft har satt upp ett ambitiöst mål: att lösa problemet med cancer inom 10 år genom att programmera om cancerceller. För detta har man satt ihop en “liten armé” med världsledande biologer, läkare och ingenjörer som angriper cancer som om det var en bugg i ett datasystem.

Philips är redan stora leverantörer av medicinteknik till sjukvården internationellt och bygger nu system där individer kan följa sin hälsostatus med hjälp av uppkopplade sensorer och förstå hur deras levnadsvanor påverkar deras hälsa och få motivation genom personlig coaching.

Samverkan driver utvecklingen

Det vi ser hända nu inom personlig sjukvård med digitala stöd är bara början. De globala jättarna som nämns ovan kommer att samverka med andra jättar inom läkemedel och medicinteknik samt med privata vårdaktörer. De försöker givetvis även samverka med de offentliga vårdsystemen inom sjukvård och omsorg.

Den framväxande floran av startups inom eHälsa har sällan tillräcklig uthållighet att bearbeta de tröga offentliga sjukvårdssystemen och satsar därför oftast på att sälja sina tjänster direkt till konsumenter, nationellt och internationellt.

Här är några svenska exempel:

Aifloo Utvecklar ett trygghetssystem med AI-stöd.

Air Smart Spirometer: liten och billig spirometer som ansluts till en smartphone och mäter lungfunktionen.

Coala Life: Trådlös egenvårdsmätare för hjärtats EKG och ljud som kopplas till en smartphone.

HealthiHabits: Tjänst för mentornätverk med AI-stöd för att uppmuntra hållbara beteendeförändringar.

MediCheck: Specialistläkare ger rådgivning via videomöten online, utan krav på remiss.

Mimerse: Bygger VR-tjänster inom mental hälsa, exempelvis för att bota spindelfobi.

TummyLab: app med mat- och symtomdagbok för personer med magbesvär som analyserar vad man äter och hittar individuella samband mellan kost och symptom.

Werlabs: hälsokontroller via professionell blodanalys, man väljer mellan många olika tester och får snabbt sina provsvar online, med läkarkommentar.

Det väller alltså fram nya medicinska mätprylar och appar som är CE-certifierade för privat bruk. De är ofta smarta, väl designade, enkla att använda och ger en tydlig användarnytta. Dessutom förbättras de kontinuerligt i snabb takt, i kontrast till de flesta tjänster som används inom sjukvården idag.

Tankar, frågor och återkoppling välkomnas!

Henrik Ahlén
Strateg inom eHälsa på Kentor/Sopra Steria. Brinner för digitaliseringens nyttoeffekter inom sjukvård och omsorg, medgrundare Quantified Self Stockholm.