Framtidsspaning: vården i Sverige 2025

Här är min framtidsspaning på nya årliga konferensen Healthtech
i Malmö 2017-05-09:

Jag hjälper organisationer inom sjukvård och life science att undersöka nya digitala möjligheter och utveckla nyttiga eHälsotjänster.

Sjukvården 2025 kommer att se väldigt annorlunda ut!

Större utbud, mer digital samt personlig och globaliserad!

Många säger att  kollapsen är nära i dagens sjukvård, eftersom resursbristen är skriande.
Några tydliga grundproblem:
Reaktiv: sjukvården är byggd för akutvård, ej för vård av kroniskt sjuka,
eller prevention
Episodisk: punktinsatser
Diagnos-centrerad: man behandlar en diagnos i taget
Stuprör: “kroppsdelar”

År 2025 har den svenska vården transformerats helt!
Resursbristen har försvunnit genom jobba med smartare verktyg och man involverar patienterna som resurser.
Proaktiv: förebygga ohälsa, Kontinuerlig: möjliggör uppföljning och trendanalys, Patientcentrerad: patient empowerment
Holistisk: helheten är större än summan av delarna, dvs i det här sammanhanget att hälsa består av mera än summan av våra kroppsdelar och diagnoser!
Den här transformationen möjliggjordes genom en rad framsynta beslut som togs 2018, när man förstod att det var hög tid att arbeta fram flera paradigmskiften inom vårdsystemet.

Dessa paradigmskiften har lett till att många saker har försvunnit 2025.
Fönsterkuvert med kallelser som man måste sitta i telefonkö på begränsade öppettider för att ändra.
Det är sedan länge förbjudet att kräva dubbelinmatning av existerande uppgifter.
Alla vårdbesök är förberedda av patienten och bokas bara efter behov och genomförs i första hand digitalt.

 

Andra saker är självklara 2025.

Vad gör vi idag när vi upplever ett medicinskt besvär?
Vi googlar och hittar en väldig massa information som är ganska jobbig att ta till sig, förhoppningsvis hittar vi även sjukvårdens allmänna information som t ex 1177. Sedan frågar vi vår familj och i sista hand går vi till primärvården.
Men Primärvården går ju på knäna! Så smartare online-stöd för medborgarna skulle avlasta primärvården.

2025 finns det många interaktiva, AI-stödda symptomkollar online där man kan få råd om vad besvären beror på och vad man bör göra.
Om man behöver kontakta primärvården så erbjuds man digitala stöd,
före-under-efter mötet.
Vid behov skapas labremisser automatiskt, så att läkaren har ytterligare data redan vid första besöket.
Man kan även bli uppkopplad direkt för att prata med rätt specialist,  som då får upp patientens strukturerade underlag.
Allt det här har kraftigt effektiviserat primärvården!

Patienten är betydligt mera delaktig i sin vård 2025.
Två nyckelkomponenter  som driver det:
Första: Alla medborgare har ett digitalt Personligt HälsoStöd där man får:
Samlad överblick och kontroll över sin hälsostatus.
Personligt anpassade verktyg för egenvård och för att förebygga ohälsa,
t ex i form av råd om levnadsvanor.
Allt detta skapar trygghet utifrån patientens egna behov och förutsättningar.


Nyckelkomponent 2: För att ett personligt hälsostöd ska fungera optimalt krävs att patienten äger sina hälsodata och kan dela sina data med vården, närstående och patientnätverk.
Då kan man jämföra sina hälsodata med andra, få en helhetsbild av sin hälsa och följa upp förändringar för att optimera sin egen livskvalitet.

Alla vårdmöten organiseras på andra sätt 2025, både inom primärvården och specialistvården.
Det beror på att man alltid använder digitala stöd före-under-efter mötet.
Före: Delar sina data och kör en interaktiv hälsoenkät med AI-stöd, där man får råd vad man kan göra själv och hur man ska förbereda mötet. Vid behov skapas automatiskt en  labremiss.
Detta ger ett strukturerat underlag inför mötet!

Under: Läkaren roll har förändrats till coach & kunskapsmäklare. Patienten och läkaren sitter med en läsplatta med patientens sammanställning. Bilden är från projektet Patientkunskap där jag var med och tog fram gemensamma översikter för vårdmöten.
Läkaren sitter alltså med patienten och kör ett beslutsstöd under mötet som ger stöd för undersökningar, diagnos & behandling.
2025 finns det krav på läkarna att de använder denna typ av beslutsstöd innan de fattar beslut om behandling, för att säkra vårdkvalitet och kostnadseffektivitet.
Se detta fantastiska tal av Dr Bas Bloem, holländsk neurolog på TEDxMaastricht: http://youtu.be/LnDWt10Maf8
Bild från forskningsprojektet Patientkunskap där jag skrev en Best practice rapport: http://alfabravo.com/2014/11/patientkunskap-best-practice/

 

Efter: Systemet genererar automatiskt en sammanfattning till patienten:
Den överenskomna vårdplanen, vad patienten bör göra, instruktionsfilmer, information om medicineringen osv.
Allt hamnar i patientens Personliga HälsoStöd och kan delas med närstående.

 

Vården av patienter med kroniska sjukdomar slukar 80% av vårdbudgeten.
Det talas mycket om tidsbrist.
Vården klagar, med all rätt: Vi har för många patienter, vi hinner inte med…
Varje läkare har mycket lite tid per år för en patient.
Men patienten med en kronisk sjukdom har både tid och motivation, man lever ju med sin sjukdom.

Därför ser vården 2025 de kroniska patienterna som en viktig resurs istället för en belastning!
Fokus att stödja patienternas att vara aktivt delaktiga i sina vårdprocesser!
Patienterna håller själva koll på sin hälsa med hjälp av sensorer på och i kroppen och med olika mätinstrument hemma.
Alla mätare är uppkopplade mot patientens Personliga HälsoStöd.

Alla våra bilar har idag en massa sensorer som samlar data och tänder en servicelampa när det är något problem eller om bilen behöver komma på service.
År 2025 har vi alla en automatisk hälsomonitorering i våra HälsoStöd som skapar trygghet utan att belasta vårdpersonalen. Den larmar bara vid akuta behov eller om den förutspår att ett skov är på gång.

Det här är Sara Riggare: hon är en doktorand som har Parkinsons sjukdom och har myntat begreppet Spetspatient:
Kroniker som utvecklar innovativa strategier för att maximera sin livskvalitet.
Spetspatienter vet, kan och vill göra mer än vad vården förväntar sig.
År 2025 så erbjuds alla med kroniska sjukdomar en utbildning & certifiering att bli Spetspatienter.
Dom kan då förnya sina recept, bli coacher åt andra patienter, sitta med i utvecklingsråd på vårdklinikerna och medverka i forskningsprojekt.
Spetspatienter är 2025 en viktig resurs och stor avlastning i vården!

Inget av detta är science fiction, i princip skulle allt detta kunna göras redan nu!
Det finns inga tekniska eller ekonomiska begränsningar i dag…
Men det finns en rad regulatoriska och juridiska trösklar…
Vården klagar på med all rätt på den usla arbetsmiljön och resursbristen, men är märkligt nog också mot förändringar, vilket gäller även många patienter.
En annan faktor: Vårdpersonalen är misshandlade av alla sina användar-ovänliga IT-system, vilket skapar motstånd mot nya digitala tjänster.

2025 kommer svenska medborgare ha ett mycket större utbud av sjukvårdstjänster, även från nya aktörer.
Globala aktörer: Google, Microsoft satsar enorma resurser på personliga digitala hälsotjänster.
+ att det väller nu fram nya startups med innovativa tjänster och produkter.
Den offentliga vården i Sverige hakade till slut på ordentligt 2018, vilket ledde till…

…att 2025 är eHälsa en enorm marknad globalt och det har blivit en stor och viktig exportsektor för Sverige.
Vi har blivit något av ett nav för utveckling och drift av både tjänster och standarder.
Grunden för det är vår goda renommé inom vård och omsorg och det framsynta arbetet som startade med visionen om att Sverige ska bli ledande inom eHälsa 2025!


Framtiden är redan här, det är upp till oss hur snabbt vi sprider den så att alla kan dra nytta av den.
Enda vi kan vara säkra på är att skillnaden mellan 2017 och 2025 kommer bli mycket större än det vi har upplevt mellan 2009 och 2017!

 

 

Published by

Henrik Ahlén

I am an eHealth Strategist in Stockholm, Sweden I drive eHealth development projects from needs analysis and idea generation to service design and implementation. See my LinkedIn profile: http://www.linkedin.com/in/mrhenrikahlen