Det livslånga lärandet

En debattartikel jag skrev 2001 för tidskriften Åsikten, utgiven av Perfect Match

Utvecklingen i samhället och näringslivet präglas till skillnad från akademin av individualism, flexibilitet och förändring. Högskolorna kommer alltid att behövas för att ge en akademisk bas och stå för grundforskning. Men det är hög tid att tänka nytt och kraftig bredda antalet utbildningsformer, och våga tänka i nya banor. En allt större del av befolkningen pensioneras och ska försörjas av de yrkesverksamma, då måste vi hitta lösningar för att flera ska kunna arbeta längre tid, och då måste också utbildningsmöjligheterna bli mycket flexiblare.

Idag går studenterna ut från högskolorna efter 15 års skolgång, illa förberedda för ett ständigt föränderligt näringsliv. Många är dessutom skoltrötta, skolan har inte förmått anpassa sig till deras sätt att lära sig eftersom den fortfarande bygger på medeltida grundmetoder, trots all forskning som visar att det finns många fler sätt att lära sig än att lyssna och lära av en lärare/skolbok. Alla yrken kräver numera kontinuerlig fortbildning, och det blir också allt vanligare att man byter karriär och sadlar om till helt andra branscher. “E-learning” har hypats fram som en lösning på alla dessa problem, men i praktiken har det mest visat sig vara “bok på burk”, dvs den gamla pluggskolan fast distribuerad via Internet. Men helt klart kommer utvecklade former av nätbaserat lärande vara nyckeln till det ständigt lärande samhället.

Vad kan vi i Sverige göra för att ta ledningen inom denna nödvändiga utveckling? Här kommer några förslag:

Bygg upp en svensk offentlig upplysningstjänst och kvalitetsmärkning av kunskaper och information, detta blir en av samhällets viktigare uppgifter. Det behövs många olika sorters märkningar av information och kunskaper i nätverken, från myndigheter, skolor och offentliga organisationer.

Sätt stort värde på individens förmåga att sortera och värdera kunskaper och floden av information. Alla måste ständigt själva utveckla sina personliga informationsfilter. Samhället måste skapa objektiva, kvalitetsmärkta kunskapsbanker och offentliga forum på nätet för medborgarnas information och diskussion.

Förvandla en del av skolans verksamhet från undervisning till att bygga dessa kunskapsbanker och interaktiva lärsystem, och till att stödja elevernas arbete med att sortera och värdera den information som de behöver i sina lärandeprojekt.

Integrera skolan i samhället och näringslivet. Vad händer t ex om vi låter ungdomar gå ut i arbetslivet redan i 15-årsåldern, och sedan varvar arbete med utbildning resten av livet? Skulle Ericsson ha lika fyrkantiga mobiltelefoner om de hade hundratals tonåringar anställda? Inse tonåringars kreativitet, och utveckla nya anställningsformer som passar dem, med ständigt, livslångt lärande inbyggt! Arbetslivet måste kännetecknas av en stor flexibilitet och betoning på ett ständigt och stimulerande lärande. Man arbetar ju helst på olika sätt beroende på om man är tonåring, ung utan familj, har familj med små barn, har familj med ungdomar, eller är äldre.

Ta tillvara de äldres erfarenhet genom att de engageras som mentorer inom näringslivet, skolan och inte minst inom den offentliga sektorn. Ett nyckelbegrepp för det livslånga lärandet som kommer att bli mycket stort är “akut lärande”. Dvs möjligheten att lära sig något snabbt oberoende av tid, plats och rum. Det finns idag inga bra exempel på detta, det mesta handlar hittills mera om tillgång till information.

En förutsättning för att det akuta lärandet ska fungera i stor skala är att man löser två grundproblem:
1. Hur uppmuntra folk att dela med sig av sina kunskaper? Man vill att alla ska hjälpa varandra, och helst ska kunnandet flyttas över i kunskapsdatabaser så att flera kan få tillgång till det (humankapital -> strukturkapital). Men varför ska den enskilde ge bort sina värdefulla kunskaper? Vi måste utveckla löne- och befordringssystemen, och ändra våra attityder, det ska värdesättas att man sprider sina kunskaper till andra.
2. Hur samla in “tyst kunskap”? Det finns ett enormt behov av att hitta metodik för att rationellt kunna samla in och distribuera s k “tyst kunskap”, dvs kunnande som bygger på erfarenhet och ofta är svårt att dokumentera. T ex stålverksarbetaren som ser temperaturen på smältan på några grader när, eller seniorsköterskan som känner på sig hur oväntade komplikationer hos en patient ska behandlas.

Den stora skaran 40-talister går snart i pension, tänk om vi kunde spara ner deras tysta kunnande i flexibla kunskapsdatabaser!

En bra grund för framtiden är om vi alla följer Gandhis råd:
“Live as if you were to die tomorrow.
Learn as if you were to live forever.”

Henrik Ahlén, 2001

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *