Den nya sjukvården: Personlig, Global och Digital

Artikel i Medtech Magazine nr 4 2016
Uppdaterad 2017-03-31


Det har länge varit en öken. Men nu händer det. En ny sjukvårdssektor växer nu fram med aktörer som verkar globalt och erbjuder nya typer av personligt anpassad sjukvård och förebyggande friskvård med hjälp av digitala tjänster.

Dagens sjukvårdssystem står inför stora utmaningar över hela världen. Ökande kostnader, vårdköer och resursbrist. Nya, effektivare behandlingsmetoder utvecklas ständigt, men spridningen går mycket långsamt. Det tar många år innan framforskade metoder har införts överallt, vilket leder till stora variationer i vårdkvalitet. Myndigheten för vård- och omsorgsanalys rapporterar att ”långt ifrån all vård baseras på bästa tillgängliga kunskap”. Dessa utmaningar är mycket  allvarliga och går inte att lösa genom att fortsätta i samma spår.

Mer personlig frihet

Dessutom finns det nu även nya drivkrafter som driver på förändringskraven. En ny generation kommer nu in i pensionsåldern och börjar därmed behöva mera sjukvård. Trenden i Sverige enligt World Values Survey är att vi blir allt mera inriktade på personlig frihet och oberoende och vi är vana vid att ställa krav på sina rättigheter i samhället. De äldre i Sverige har även betydligt större

IT-vana än den tidigare generationen, 86% av åldersgruppen 66-75 år  använder digitala tjänster. En stor och växande andel av befolkningen upplever att sjukvården släpar efter i digitaliseringen av sin service när de möts av låg tillgänglighet samt bristande och opersonlig service.

Detaljer som upplevs som “uråldriga”

  • Fönsterkuvert med möteskallelser.
  • Telefonköer och begränsade öppettider.
  • Det går ej att kommunicera med sin läkare digitalt.
  • Man måste ofta lämna samma uppgifter flera gånger.
  • Pappersblanketter som måste fyllas i för hand.
  • Pappersbroschyrer med allmän information som ej är anpassad för mig.
  • Svårt få tillgång till sina egna medicinska data.

“Health care is the last industry that has not been digitized and consumerized“
– Jeroen Tas, CEO Connected Care & Health Informatics, Philips, the Netherlands

Så varför ska vi finna oss i att sjukvården inte hänger med i digitaliseringen och anpassar sin service till medborgarna på liknande sätt som alla andra branscher har gjort?

Jämför med hur långt personaliseringen av tjänster har gått de senaste 10 åren inom andra sektorer. Hur ofta besöker du ett bankkontor? Vi har vant oss vid att sköta de flesta banktjänster själva på nätet, som betalningar, överföringar, kolla våra saldon, ta lån etc. Och vi tycker det är mycket bättre än förr när vi var tvungna att stå i kö på banken mellan klockan 9 och 3 med våra handskrivna blanketter. Denna utveckling har gått fort överallt utom inom sjukvården. För bara 10 år sedan hade charterresebolagen mängder av butiker, skickade ut kataloger och sålde även sina resor per telefon, idag är allt detta i stort sett borta, vi hanterar allt kring våra resor på nätet. Hur konsumerar du andra tjänster såsom försäkringar, musik, filmer? Vi förväntar oss tjänster som är personligt anpassade efter oss som individer, som exempelvis Netflix personliga rekommendationer om filmer och TV-program i min smak, baserade på avancerade algoritmer och mina egna tittarvanor.

Det ökande gapet mellan vårdens långsamma digitalisering och medborgarnas ökande förväntningar på digital service skapar marknadsmöjligheter som nu börjar exploateras av nya aktörer utanför de offentliga sjukvårdssystemen.

Vi ser nu en ny digitaliserad hälsosektor växa fram där stora och små internationella aktörer säljer digitala hälsotjänster direkt till medborgarna. De flesta är ännu nischade smarta eHälso-appar och medicinska produkter för egenmätningar, men det kommer även allt flera stora satsningar på mer avancerade beslutsstöd och digitala plattformar för samverkan mellan patienterna själva och deras vårdgivare.

Två målgrupper driver på digitaliseringen

  1. Personer med kroniska sjukdomar som vill vara mera delaktiga i sina vårdprocesser. De vill ha moderna verktyg för kontinuerlig hälsomonitorering med egenmätningar och vara säkra på att de själva gör allt som de kan för att lindra sin sjukdoms symptom och motverka dess progression, i samråd med vården.
  2. Friska personer som vill använda digitala hälsotjänster för att hålla koll på sin hälsa och få ett individanpassat stöd till levnadsvanor som befrämjar fortsatt hälsa och livskvalitet.

Spetspatienter visar vägen

En starkt pådrivande faktor för denna utveckling är den snabbt växande skaran av medborgare som är vana vid att söka fram relevant information på nätet och använda olika typer av digitala tjänster, när dessa möter vården kan de snabbt bli  “spetspatienter”.

Uttrycket spetspatient är myntat av Sara Riggare, parkinsonpatient och doktorand vid Centrum för Hälsoinformatik på Karolinska Institutet. En spetspatient är en patient eller anhörig som upplever en livsomvälvande sjukdom och vet, kan och vill göra mer än vad vården förväntar sig. Spetspatienter vill ha verktyg för att hjälpa sig själva, andra patienter, vården och forskningen. De är därmed viktiga drivkrafter för utveckling av nya digitala vårdtjänster som kommer att vara till gagn för alla på sikt.

Patienterna har tid som kan utnyttjas

I takt med att allt flera patienter med kroniska sjukdomar får verktyg och förmågor att vara aktivt delaktiga inom att förebygga, diagnosticera och hantera sin egen vårdprocess så kan ansvaret och insatserna inom vårdprocessen fördelas mellan patienterna och deras vårdgivare.  Då utnyttjas även en obalans i tillgång på tid som idag är outnyttjad. Patienterna är mycket motiverade och har tid att arbeta med att förbättra sin hälsa kontinuerligt, medan vårdgivaren har mycket lite tid för varje enskild patient och denna tid används idag till stor del för sådant som patienterna skulle kunna göra själva på ett bättre sätt via nätet, exempelvis förberedelser inför ett vårdmöte eller löpande uppföljningar. Denna utveckling är även en förutsättning för att kunna skapa individanpassade vårdprogram som ger väsentligt bättre hälsa och sänker vårdkostnaderna.

Från passiv patient till en aktiv medskapare av sin vård

Inom en snar framtid kommer vi att erbjudas personliga hälso-stöd, det vill säga digitala, holistiska beslutsstöd för hela vår hälsa. Inte bara för att hantera sjukdomar och besvär, utan för att kontinuerligt förebygga ohälsa och optimera våra levnadsvanor, alltid utifrån våra individuella förutsättningar och preferenser.

Grundverktygen för detta finns redan, exempelvis:

  • Appar och bärbara sensorer för att logga sin hälsostatus, fysiska aktivitet, kost, medicinering, sjukdomsaktivitet etc.
  • Hälsotester online där man kan snabbt ringa in och få råd om vad besvären kan bero på och vad man bör göra, vilken typ av sjukvård man bör uppsöka etc.
  • Videomöten online med primärvårdsläkare och specialister.
  • Fysioterapi och psykoterapi online, med/utan personlig coachning.
  • Medicinska tester som man kan köra själv i hemmet.
  • Blodanalyser där man kan följa sina värden över tid, för att optimera sin fysiska status och detektera begynnande sjukdomar.
  • DNA-profilering som indikerar ärftlighet och risknivåer för olika sjukdomar.
  • Communities online där patienter kan utbyta erfarenheter och stödja varandra.
  • Egenmonitorering för kroniskt sjuka i hemmet där de får larm om deras värden försämras och kan leda till ett skov, samt möjlighet att direkt koppla upp sig till en sköterska.

Dessa grundverktyg utvecklas nu i snabb takt, de kommer att bli smartare med hjälp av artificiell intelligens och de kommer att kommunicera med varandra och våra egna hälsostöd samt vårdens beslutsstöd

Artificiell Intelligens, AI

Robotar och sofistikerade AI-program kommer nog aldrig att helt ersätta läkare och sjuksköterskor, men de möjliggör nya vårdprocesser med betydligt mera personifierad vård och stöd för prevention, sammantaget förbättrar detta vårdkvaliteten och transformerar dagens sjukvård för alla typer av patienter.

Den mest uppenbara tillämpningen för AI är att processa stora databaser på mycket effektivare sätt för att möjliggöra vård som är anpassad för varje individ och bygger på de senaste medicinska rönen. De svenska medicinska kvalitetsregistren får med AI en stor utvecklingspotential. AI kan även revolutionera nyttan med journalsystem och beslutsstöd. Ett illustrativt exempel är det patient-centrerade projektet Deepmind Health som NHS i Storbritannien driver tillsammans med Google. Ett annat exempel är IBMs project Medical Sieve där man bygger nästa generation av en “kognitiv assistent” som kan analysera bilder inom radiologi och kardiologi snabbare och tillförlitligare, målet är att mänskliga radiologer bara ska analysera de mest komplicerade fallen där mänsklig bedömning adderar värde.

Ett annat område som AI kommer att revolutionera är online rådgivning och processen inför och under ett vårdbesök. Här finns redan aktörer som brittiska Babylon som har en mobilapp för telemedicin som nu får AI-stöd för att förebygga och diagnosticera sjukdomar.

Patienterna vill inte vänta längre!

På 80-talet ropade Mick Jagger och andra artister “I want my MTV” därför att de var frustrerade över att skivbolagen låste in deras musik på skivor och inte ville addera video till musikupplevelsen. Vi börjar redan se allt flera spetspatienter som möter vården och ropar: “I want my eHealth”.

Ett exempel på detta är den växande hacker-rörelsen #wearenotwaiting, med teknik-kunniga patienter som har tröttnat på att deras hjälpmedel och behandlingar utvecklas för långsamt eller inte är tillgängliga. Så de bygger sina egna plattformar och appar och bygger om och till medicin-tekniska apparater för att kunna koppla ihop deras data på smartare sätt. Ett exempel är diabetespatienten Dana Lewis som konstruerade en helautomatisk “bukspottskörtel” för sig själv genom att koppla ihop en blodsockermätare med en insulinpump och en mikrodator.

Den offentliga vårdens roll

Utvecklingen går alltså från dagens reaktiva, episodiska och fragmenterade sjukvård till uppkopplade, personliga hälsostöd där patienten samverkar med närstående och vården med stöd av smarta tids- och resursbesparande digitala tjänster. Legitimerade spetspatienter måste alltså inbjudas att bli en aktiv del inom vårdteamet och kunna skriva ut sina egna läkemedel och annat som de behöver, handleda andra patienter och bidra till vårdens utveckling.

Denna utveckling går inte att stoppa eftersom den bygger på den allmänna digitaliseringen och nu drivs framåt globalt av många stora och små aktörer med starkt driv som möter en snabbt växande efterfrågan hos medborgarna på smartare och mer tillgängliga sjukvårdstjänster.

Det vore olyckligt om den offentliga sjukvården fortsätter att släpa efter i denna utveckling genom att bara fokusera på sin egen verksamhets-IT, såsom journalsystem samt tidbokningar och vårdmöten på nätet. Därför är det nu hög tid att vården börjar se eHälsa som en naturlig del av verksamheten och implementerar eHälsa brett inom sina vårdprocesser. För detta behöver man bygga egen kompetens inom digitaliseringens möjligheter. Detta ställer nya krav på vårdpersonalen, en förutsättning blir då att även ledarskapet utvecklas.

Vårdens digitalisering bör ske i samverkan med de nya aktörerna, både genom att köpa in deras tjänster och genom att vara med som utvecklingspartners, där har vården en viktig roll att säkra vårdkvaliteten och koppla på den medicinska forskningen.

Jämlik vård för alla?

Den pågående debatten om ojämlikhet inom vården kommer att växa ytterligare i takt med att de nya aktörerna börjar sälja sin tjänster till hälsomedvetna medborgare och spetspatienterna får verktyg för ökad delaktighet i sina vårdprocesser. Om inte den offentligt finansierade vården är med i denna utveckling så kan det leda till ökad ojämlikhet inom vården för olika grupper i samhället. Men det kanske är ännu viktigare att skapa nya vårdprocesser där alla får optimal vård efter sina behov och förutsättningar? Här har den offentliga vården en viktig uppgift, framförallt för de svårast sjuka, de multisjuka och de som har ovanliga sjukdomar. Dessa vårdprocesser kommer att underlättas av att resurser frigörs när flera patienter kan bedriva allt mera egenvård.

En annan mycket viktig aspekt är att digitaliseringen kan möjliggöra en mera likvärdig och kvalitetssäkrad  vård genom att alla vårdgivare får tillgång till smidiga, digitala vårdkvalitetsstöd som gör att de kan arbeta enligt kontinuerligt uppdaterade riktlinjer, “best practice”. Dessa riktlinjer säkrar att alla patienter får bästa möjliga behandling utifrån sina individuella förutsättningar och oberoende av vilken läkare de träffar.

Det finns många som fokuserar på alla tänkbara risker och hot som kan uppstå med denna utveckling, dessa är givetvis viktiga att analysera och hitta sätt att hantera. Men vårdens växande utmaningar kan bara hanteras av kompetenta pionjärer som är lösningsorienterade och ser de positiva möjligheterna och vågar testa nya verktyg och nya sätt att arbeta.

Så låt oss uppmuntra och samverka med dessa pionjärer, vare sig de verkar inom den offentliga vården eller i den nya hälsosektorn! Då skapar vi förutsättningar för en bättre sjukvård i Sverige med värdeskapande digitala tjänster som också kan spridas över världen.

Globala aktörer bygger globala eHälso-tjänster

De globala jättarna ser de nya möjligheterna och satsar stort på eHälsa:

Facebook-grundaren Mark Zuckerberg och hans hustru Chan har också en djärv plan: att bota, förebygga eller hantera alla världens sjukdomar under detta århundrade. De har investerat tre miljarder dollar för de första 10 årens arbete i sin stiftelse The Chan Zuckerberg Initiative.

Google har startat dotterbolaget Verily som har fått stora resurser och en mission att utveckla nya avancerade hårdvaror och mjukvaror inom personlig hälsa. Exempelvis bygger deras hårdvaruteam en uppkopplad kontaktlins som kan mäta blodsockernivåerna i realtid hos diabetiker.

IBM satsar många miljarder dollar och har nu över 10 000 anställda som utvecklar deras Watson-plattform för tjänster som bygger på Artificiell Intelligens. Deras fokus är på sjukvård och Watson har exempelvis på 10 minuter diagnosticerat en patient med en ovanlig form av leukemi som läkarna gått bet på i flera månader.

Microsoft har satt upp ett ambitiöst mål: att lösa problemet med cancer inom 10 år genom att programmera om cancerceller. För detta har man satt ihop en “liten armé” med världsledande biologer, läkare och ingenjörer som angriper cancer som om det var en bugg i ett datasystem.

Philips är redan stora leverantörer av medicinteknik till sjukvården internationellt och bygger nu system där individer kan följa sin hälsostatus med hjälp av uppkopplade sensorer och förstå hur deras levnadsvanor påverkar deras hälsa och få motivation genom personlig coaching.

Samverkan driver utvecklingen

Det vi ser hända nu inom personlig sjukvård med digitala stöd är bara början. De globala jättarna som nämns ovan kommer att samverka med andra jättar inom läkemedel och medicinteknik samt med privata vårdaktörer. De försöker givetvis även samverka med de offentliga vårdsystemen inom sjukvård och omsorg.

Den framväxande floran av startups inom eHälsa har sällan tillräcklig uthållighet att bearbeta de tröga offentliga sjukvårdssystemen och satsar därför oftast på att sälja sina tjänster direkt till konsumenter, nationellt och internationellt.

Här är några svenska exempel:

Aifloo Utvecklar ett trygghetssystem med AI-stöd.

Air Smart Spirometer: liten och billig spirometer som ansluts till en smartphone och mäter lungfunktionen.

Coala Life: Trådlös egenvårdsmätare för hjärtats EKG och ljud som kopplas till en smartphone.

HealthiHabits: Tjänst för mentornätverk med AI-stöd för att uppmuntra hållbara beteendeförändringar.

MediCheck: Specialistläkare ger rådgivning via videomöten online, utan krav på remiss.

Mimerse: Bygger VR-tjänster inom mental hälsa, exempelvis för att bota spindelfobi.

TummyLab: app med mat- och symtomdagbok för personer med magbesvär som analyserar vad man äter och hittar individuella samband mellan kost och symptom.

Werlabs: hälsokontroller via professionell blodanalys, man väljer mellan många olika tester och får snabbt sina provsvar online, med läkarkommentar.

Det väller alltså fram nya medicinska mätprylar och appar som är CE-certifierade för privat bruk. De är ofta smarta, väl designade, enkla att använda och ger en tydlig användarnytta. Dessutom förbättras de kontinuerligt i snabb takt, i kontrast till de flesta tjänster som används inom sjukvården idag.

Tankar, frågor och återkoppling välkomnas!

Henrik Ahlén
Strateg inom eHälsa på Alfa Bravo. Brinner för digitaliseringens nyttoeffekter inom sjukvård och omsorg, medgrundare Quantified Self Stockholm.

eHälsa är mer än sjukvård

Dagens sjukvårdssystem är episodiskt och reaktivt och patienten har en passiv roll.
Vi behöver istället ett system som verkar preventivt och proaktivt tillsammans med aktiva medborgare och patienter!
eHälsotjänster som är smidiga och resurssparande för både patienter och vårdgivare är nyckel-verktyg för att möjliggöra detta systemskifte.

Bakgrund

De långtidssjuka och kroniskt sjuka står för över 80% av den totala vårdbudgeten i de flesta länder.
Deras ohälsa består till största delen av:
  1. Medicinska faktorer (fysiska besvär och mätbara symtom)
  2. Psykologiska faktorer (depressioner, stress, utanförskap etc)
  3. Personliga faktorer (socioekonomi, levnadsvanor etc)
Dagens sjukvård bör alltså breddas, idag fokuserar sjukvården mestadels på att isolerat behandla de medicinska faktorerna, trots att dessa påverkas i hög grad av de övriga faktorerna. Men detta är ändå bara en nivå inom hälsa, det finns minst fyra nivåer som alla kan möjliggöras eller förstärkas av eHälsotjänster:

1. Prevention

Uppmuntra och stöd friska medborgare som vill undvika sjukdom på kort och lång sikt att aktivt kunna följa sina hälsovärden med hjälp av friskvårdsappar, aktivitetsmätare och hälsokontroller samt verktyg för sundare levnadsvanor och egenmonitorering av ärftliga riskfaktorer.

2. Online-tester för snabbare diagnoser

Pedagogiska självtester på nätet där man svarar på frågor om sina besvär och får ett beslutsunderlag med anpassade egenvårdsråd eller uppmaning att söka läkare.

3. Diagnos & behandling

Här verkar dagens sjukvård: man går till doktorn när man märker ett medicinskt besvär, får en diagnos och behandling.

4. Kontinuerlig monitorering

Kroniskt sjuka patienter använder appar och enkla mätinstrument för att optimera sin behandling och veta att de gör allt som de kan för att lindra sjukdomens symtom och progression. Inom en snar framtid kommer vården att samla in dessa data för automatisk analys med hjälp av AI-system som skapar trygghet utan att belasta vårdpersonalen och och larmar om risk uppstår för kommande skov.

Patient empowerment 

Paul Corrigan, en välkänd vårdstrateg som hjälper brittiska sjukvården NHS med förändringsarbete hade ett tydligt budskap kring patientens roll i sitt tal i Almedalen 2016:
Efterfrågan på sjukvård har exploderat på grund av de stora framstegen inom att bota och bromsa allvarliga sjukdomar. 
Så sjukvården ropar efter flera läkare och sköterskor, men det är omöjligt.
Så om vi inte börjar se patienter som medverkande tillgångar så kommer dagens sjukvårdsmodell att kollapsa.
Idag arbetar läkare för och patienterna, inte med patienterna.

Vi behöver en dramatisk “Patient empowerment”!

Hans grundrecept för att gör patienterna motiverade att ta en aktiv roll är till synes enkelt:
Doctors should ask: “What matters to you?” instead of “What’s the matter with you?
Det vill säga; läkaren bör ha en mera coachande roll och se till helheten i patientens upplevda hälsa samt stödja patientens aktiva roll i vårdprocessen.
.
Läkartidningen skrev redan 1999 om Patient Empowerment
.
European Patients Forum har en definition:
“Patient empowerment is a process that helps people gain control over their own lives and increases their capacity to act on issues that they themselves define as important.”

Patientens egen tid kontra vårdens tid för patienten

När patienterna får anpassade digitala verktyg som hjälper dem att vara aktiva medverkande i sina vårdprocesser så utnyttjas även en obalans i tillgång på tid som idag är outnyttjad.
Patienterna är mycket motiverade och har tid att arbeta med att förbättra sin hälsa kontinuerligt, medan vårdgivaren har mycket lite tid för varje enskild patient och denna tid används idag till stor del för sådant som patienterna skulle kunna göra själva på ett bättre sätt på internet, exempelvis inför ett vårdmöte.
Denna obalans skapar frustration, då patienten känner sig maktlös istället för i kontroll, vilket i sig kan förvärra den upplevda hälsan.

Nya globala aktörer inom eHälsa

Google har startat bolaget Verily som har stora resurser och en mission att utveckla nya avancerade hårdvaror och mjukvaror som ger ett helhetsgrepp inom personlig hälsa.
De har en djärv och för många provocerande vision:

På vilket sätt kommer nya globala aktörer som Google att påverka vår svenska sjukvård när de börjar sälja sina tjänster online direkt till medborgarna?
Vad känner du inför allt detta?
Återkoppling, tips och kommentarer välkomnas!
– Henrik Ahlén, eHälsa – Strateg & Produktionsledare
.
PS Läs gärna denna grundliga analys av dagens vård och nya digitala möjligheter för kronikervård i tidskriften Nature Biotechnology:
Digital medicine’s march on chronic disease:
“The US healthcare system is ill-equipped to handle our epidemic of chronic disease. This is because most chronic disorders develop outside healthcare settings, and patients with these conditions require continuous intervention to make the behavioral and lifestyle changes needed to effectively manage disease.
A 15-minute visit with a physician every few months, general recommendations to lose weight and exercise, and a lifetime of post-diagnosis pharmacologic treatment are not enough to solve our epidemic of chronic disease.”

Personligt hälsostöd  till alla!

Artikel publicerad i Medtech Magazine #2 2016

Kroniskt sjuka vill och kan engagera sig mycket mera inom sina vårdprocesser tillsammans med vården. Så jag efterlyser ett personligt, digitalt beslutsstöd som bidrar till bättre hälsa för alla.

Varje dag i våra liv gör vi olika val som påverkar vår hälsa, de flesta av dessa val görs omedvetet. Begreppet hälsa är mycket mera än bara frånvaro av sjukdom med hjälp av läkarvård och medicinering. Välmående och livskvalitet, friskvård och wellness är andra viktiga faktorer som inte hanteras inom dagens sjukvård. 

Kroniska sjukdomar: 80% av vårdbudgeten

Hälften av Sveriges befolkning har minst en kronisk sjukdom såsom diabetes, astma, reumatism, Parkinson, MS och deras vård står för över 80% av den totala vårdbudgeten. Här kan personliga, digitala hälsotjänster göra den allra största skillnaden för både ökad livskvalitet och minskade vårdkostnader.

eHälsotjänster för rådgivning och kontroll

Exempelvis kan medborgare med olika besvär ta hjälp av internet-baserade screening-tjänster som Ontilederna.nu för att få insikter om besvären och råd om lämplig vård för att snabbare komma till en korrekt diagnos och behandling. Dessa tjänster blir allt mer sofistikerade med hjälp av artificiell intelligens och telemedicin-tjänster för snabba läkarkonsultationer.

Ger kontroll

Vidare kan patienter monitorera sin sjukdoms-status löpande med hjälp av appar och sensorer och därmed få en helhetsbild av vad som påverkar sjukdomsaktivitet och hur effektivt medicinering och egenvård fungerar.

Detta skapar värdefulla data även för den nödvändiga transformationen av sjukvården från att vara generell, episodisk och reaktiv på uppkomna symptom till att bli personaliserad, förebyggande och kontinuerligt uppföljande i samråd med patienterna.

Det är väl känt att livsstilsförändringar som att träna, sluta röka och äta bättre kan förebygga många av dessa kroniska sjukdomar inom olika riskgrupper och medverka till en lägre sjukdomsaktivitet och högre livskvalitet. Men det räcker inte med goda råd eller tekniska prylar som stegräknare eller allmänna kostråds-appar.

De två viktigaste faktorerna för att driva livsstilsförändringar är stöd för sociala relationer samt personalisering, att kunna styra sin hälsa baserat på sina egna hälso-data, förutsättningar och intressen.

Välgjorda digitala tjänster kan bidra till båda dessa faktorer, exempelvis genom att koppla ihop patienter med varandra eller genom personaliserad coaching.

Vad behövs?

Vården har hittills utgått ifrån att patienten inte kan nånting om sin egen medicinska hälsa och därför inte kan vara mera delaktig i vårdprocessen än att göra som läkaren säger, gärna utan att ifrågasätta nånting.

Digitaliseringen av de flesta typer av tjänster har möjliggjort att de blivit mera personliga, vi kan anpassa tjänsterna efter våra personliga önskemål och förutsättningar. Denna utveckling har gått mycket långsammare inom vård och omsorg, men börjar nu ta fart här och var i världen.

Vi behöver alla ett enkelt, digitalt verktyg där vi kan lära oss om vår egen hälsa, förstå varför vi mår som vi gör idag och vad vi kan göra nu för att må bra på kort och lång sikt

Allmänna hälsokampanjer som riktar sig till hela befolkningen fungerar inte, så vi behöver ett stöd för de beslut som vi kan och vill ta, ett personligt beslutsstöd.

Vad är ett beslutsstöd?

De flesta större företag använder olika typer av digitala beslutsstöd för att få bättre koll på hur verksamheten går och mår. De ser i beslutsstöden utvecklingen över tiden, får en helhetsbild av verksamheten och kan hålla koll på nyckeltalen. Information från olika datakällor kan enkelt filtreras och brytas ned till detaljnivå så att olika perspektiv belyses.

Patienten behöver ett eget, Personligt Hälso-Stöd

Det är nyckeln till att kunna förebygga många typer av sjukdomar och möjliggör en kontinuerlig hälsomonitorering för kroniskt sjuka.

Det behöver inte vara ett enda verktyg som täcker allt. Det kan vara samverkande tjänster som bygger på följande:

  • Patienten kontrollerar och kan dela med sig av sina hälsodata till läkare, närstående, patientnätverk etc.
  • Patienten monitorerar kontinuerligt själv sin hälsa med mobilappar, uppkopplade mätinstrument och bärbara sensorer.
  • Visuella sammanställningar i mobilen av personliga hälsodata som är lätta att förstå.
  • Automatiska meddelanden med hjälp av artificiell intelligens som ger råd om levnadsvanor samt larmar patienten och vården för förestående akuta besvär.
  • Smidig kommunikation och personlig support på nätet via chatt, röstsamtal eller videomöte med läkare, sköterskor, psykologer, fysioterapeuter, etc.
  • Individanpassat e-lärande med kvalitetssäkrad information, lätt tillgängligt via mobilen med pedagogiska bilder och videos.

Patientkraft

Det talas nu allt mera om värdet av patientkraft, för att personer med kroniska sjukdomar ska kunna vara delaktiga i sina vårdprocesser.

Här är en bra definition från en spansk Parkinson-patient: Patientkraft ökar förmågan hos individer och grupper att komma fram till vad de vill ha och förvandla det till önskade handlingar och resultat.

Några grundelement för patientkraft:

  • Lärande: patienter kan ta informerade beslut om sin hälsa om de har tillgång till relevant information i ett lättbegripligt format.
  • Expertis: patienter bedriver egenvård varje dag så de har unik expertis som behöver stödjas av sjukvården.
  • Jämlikhet: patienter behöver stöd för att kunna samverka mera jämlikt med vårdpersonal inom sin vårdprocess.
  • Erfarenhet: enskilda patienter arbetar med patientorganisationer som representerar dom samt kanaliserar deras erfarenheter och röster.
  • Engagemang: patienter behöver vara involverade inom utvecklingen av en effektivare sjukvård för alla, samt inom forskningen för bättre behandlingsmetoder och vårdtjänster.

– Henrik Ahlén, eHälsa – Strateg & Produktionsledare