eHälsa ersättningsmodeller: Varför?

Uppdaterad 2015-04-20 English version

Här i del 1 av denna artikelserie förklaras varför det behövs nya typer av ersättningsmodeller för nya typer av eHälso-tjänster.

Del 2 tar upp hur man i Sverige kan skapa ersättningsmodeller som befrämjar innovation och får igång hälsobefrämjande användning i stor skala.

Vad är en ersättningsmodell?

En ersättningsmodell beskriver värdet som en tjänst skapar samt, för eHälsotjänster, hur leverantören och de vårdgivare som använder den för sina patienter ska ersättas: vem som ska betala, på vilket sätt ersättningen ska beräknas och vilka som ska få ersättningen. Ersättningen kan vara rörlig (betala per användare eller per gång eHälsotjänsten används) eller fast (fast summa per månad).

Det pågår en mycket komplex diskussion kring ersättningsmodeller för sjukvård i Sverige, och olika utredningar om hur man ska ersätta eHälso-tjänster har pågått i åratal.

Det finns minst tre nivåer för eHälsotjänster som borde kunna börja användas redan nu:

Enkla och tidsbesparande digitala verktyg för kommunikation mellan vården och patienterna, såsom email, chat och videomöten på internet.
Mobilappar och internettjänster för patienter/medborgare och vårdpersonal som kan användas inom nuvarande vårdsystem. Som videorådgivning på nätet, KBT-appar, rapporter från patienter till vården, beslutsstöd för patienter och läkare.
Verktyg för kroniskt sjuka som gör att de i ökad utsträckning kan bo kvar hemma och sköta en stor del av sin vård själva under personlig övervakning från vården. Patienten registrerar dagligen sina medicinska värden med hjälp av olika mätinstrument som automatiskt skickar in värdena och larmar om något är på väg att försämras. Med en iPad eller liknande läsplatta kan patienten närsomhelst vid behov få ett personligt videomöte med en sköterska eller läkare. Detta uppskattas mycket av patienterna i Holland och andra länder där detta redan är i allmänt bruk, det leder där även till stora kostnadsbesparingar på grund av det minskade behovs av sjukhusinläggningar.

Det pågår även en global diskussion om att ändra hela vårdsystemet till en värdebaserad vård, det vill säga att ersätta uppnådda hälsoförbättringar istället för vårdinsatser som patientbesök och medicinering. Detta måste få ta lång tid eftersom det är en kontroversiell modell som förändrar hela vårdsystemet. Men eHälsotjänster kommer att spela en nyckelroll även här, eftersom de är kostnadseffektiva och gör det enklare att följa upp vårdresultaten.

Sveus är en svensk samverkan för värdebaserad ersättning. Se även artikel om president Obamas förslag om nytt ersättningssystem för läkarna i USA

Rekommenderar även den svenska boken Den sjuka vården 2.0 – från nollvision till patientrevolution som belyser möjligheterna med eHälsa på ett mycket bra sätt.

Vilka är hindren?

De två största hindren för utveckling och bred användning av eHälso-tjänster i Sverige är bristen på ersättningsmodeller samt att vi inte har något nationellt vårdsystem.

Dagens ersättningssystem inom vården bygger på olika principer i de 21 landstingen samt de 290 kommunerna och alla dessa 311 organisationer gör oftast sina egna upphandlingar. Det som de har gemensamt är att deras ersättningsmodeller ofta är svåra att applicera på eHälsotjänster. Det saknas också ersättningsmodeller för helt nya typer av vårdtjänster som enbart kan produceras med eHälso-verktyg.

Exempelvis så saknas det i de flesta landsting policies och ersättningsmodeller för när en läkare minskar behovet av patientbesök genom att ge personlig vård via videomöten på internet, eller när en patient använder en mobilapp och eHälso-sensorer i hemmet för att följa sin egen hälsoutveckling och rapportera in till vården vid behov.

Vilka ska få ersättning?

Leverantören av tjänsten måste ju kunna finansiera sin utveckling, drift, support och uppföljning. Leverantören kan vara en enhet inom den offentliga vårdsektorn, ett privat eHälsobolag eller en ideell organisation som exempelvis en patientförening.
Vårdenheten som använder eHälsotjänster som komplement till traditionell behandling måste naturligtvis också få ersättning för det. Idag är många mottagningar beroende av ersättningen för rutinbesök, så inkomstbortfallet när patienterna kommer mer sällan till mottagningarna måste kompenseras.
Specialister som genomför analyser på distans måste kunna ersättas för det, exempelvis dermatologer som granskar insända bilder på hudförändringar, radiologer som analyserar röntgenbilder och andra specialister som följer upp medicinska data från patienterna.

Vilka ska skapa de nya eHälso-tjänsterna?

Det finns behov av många olika typer av eHälsotjänster och den globala utvecklingstakten accelererar, både för tjänster som används inom sjukvården och för digitala verktyg som patienter använder för egenvård.

Det är viktigt att den svenska offentliga sjukvården är en engagerad och kvalitetssäkrande drivkraft inom denna utveckling. Landstingen och vårdenheterna själva utvecklar redan i dag olika eHälsotjänster, men det är inte rimligt att de ska kunna bygga och driva alla de nya eHälso-tjänster som behövs. Tjänster för vårdens interna bruk, informationstjänster mot medborgarna och exempelvis tjänster för patienter med ovanliga sjukdomar kan med fördel byggas och drivas inom den offentliga vården.

Men en stor del av breda eHälso-tjänster utvecklas snabbare och mer kostnadseffektivt av externa aktörer som kan sprida utvecklingskostnader och drift på större användargrupper, nationellt eller internationellt. Sådana aktörer kan vara privata bolag inom eHälsa, medicinsk teknik eller läkemedel, men även patientföreningar, intresseorganisationer eller andra ideella organisationer.

Hur ska de nya ersättningsmodellerna skapas?

Det drivs många pilotprojekt inom eHälsa i Sverige, de flesta av dem är finansierade med olika former av offentliga stöd för forskning och utveckling, vilket skapar värdefulla erfarenheter. Många av dessa pilotprojekt har visat sig göra stor nytta, men de lämnar alltför sällan pilotstadiet för att bli skarpa tjänster som kommer till bred användning nationellt.

Utvecklarna och leverantörerna ser att det är svårt att hitta sätt att få ersättning för utveckling, drift och förvaltning av tjänsterna, vilket minskar deras intresse för innovationsarbetet.

Bristen på ersättningsmodeller för eHälso-tjänster gör att vårdmottagningar tvekar att använda dem, de ser att de inte får betalt för att själva börja använda eHälsotjänster och att de skulle tappa intäkter om färre patienter kom på besök.

Detta innebär att det är svårt för eHälso-bolag att sälja sina tjänster till vårdmottagningar, kommuner och landsting, även när man kan påvisa att de sparar pengar och leder till ökad hälsa och patientnöjdhet.

Så vårdmottagningarna knäar under det ökande besökstrycket och patienterna måste fortfarande avsätta tid för att komma på fysiska besök för de flesta typerna av sjukvård, även sådana besök som många idag skulle föredra att göra på distans. Detta är inte hållbart ens idag, än mindre med de växande vårdbehoven framöver med vår åldrande befolkning!

Möjligheter för Sverige som tjänsteexportör

Vi har i Sverige goda förutsättningar för eHälsa att bli vår nästa stora tjänste-export, i form av bra testbäddar i vården, skickliga utvecklare och driftiga entreprenörer med internationella nätverk.

Det kan handla om att exportera tjänsterna på den växande globala marknaden direkt mot patienter och anhöriga, eller att exportera plattformar, appar och metodik för eHälso-tjänster som kan anpassas till andra länders vårdsystem.

Låt oss därför göra Sverige till en ledande nation inom utveckling och användning av eHälsa som bidrar till bättre, säkrare och kostnadseffektivare vård och omsorg!

NHS i Storbritannien har insett detta, se intervju i tidningen The Guardian med National Health Services Medical Director: “Wearable technology plays a crucial part in NHS future: Over the next few years the NHS will push forward with “a huge rollout” of such devices as part of “a revolution in self-care”.

Men hur få fart på eHälsa? Läs nästa avsnitt!

Läs del 2 i denna artikelserie, där tas upp hur man i Sverige kan skapa ersättningsmodeller som får igång hälsobefrämjande användning i stor skala.

Tack!

Alla tankar och förslag här är mina egna. Jag är mycket tacksam för värdefulla samtal och återkoppling från dessa personer under arbetet med dessa artiklar:

Paul Beatus, Stockholm Science City Foundation
Thomas Davidsson Hotswap
Elena Eftimovska, Karolinska Institutet
Stefan Fölster, Reforminstitutet
Johan Heilborn & Daniel Eliasson, Gnosco
Arne Mellander, Acando
Vivian Vimarlund, Linköpings universitet
Roland Winqvist, Blue Advisory Group

Återkoppling, tips och kommentarer välkomnas!

Vill du testa olika eHälsotjänster? Se separat artikel som förklarar vad eHälsa är och listar olika exempel.