Artikel publicerad i Medtech Magazine #2 2016
Kroniskt sjuka vill och kan engagera sig mycket mera inom sina vårdprocesser tillsammans med vården. Så jag efterlyser ett personligt, digitalt beslutsstöd som bidrar till bättre hälsa för alla.
Varje dag i våra liv gör vi olika val som påverkar vår hälsa, de flesta av dessa val görs omedvetet. Begreppet hälsa är mycket mera än bara frånvaro av sjukdom med hjälp av läkarvård och medicinering. Välmående och livskvalitet, friskvård och wellness är andra viktiga faktorer som inte hanteras inom dagens sjukvård.
Kroniska sjukdomar: 80% av vårdbudgeten
Hälften av Sveriges befolkning har minst en kronisk sjukdom såsom diabetes, astma, reumatism, Parkinson, MS och deras vård står för över 80% av den totala vårdbudgeten. Här kan personliga, digitala hälsotjänster göra den allra största skillnaden för både ökad livskvalitet och minskade vårdkostnader.
eHälsotjänster för rådgivning och kontroll
Exempelvis kan medborgare med olika besvär ta hjälp av internet-baserade screening-tjänster som Ontilederna.nu för att få insikter om besvären och råd om lämplig vård för att snabbare komma till en korrekt diagnos och behandling. Dessa tjänster blir allt mer sofistikerade med hjälp av artificiell intelligens och telemedicin-tjänster för snabba läkarkonsultationer.
Ger kontroll
Vidare kan patienter monitorera sin sjukdoms-status löpande med hjälp av appar och sensorer och därmed få en helhetsbild av vad som påverkar sjukdomsaktivitet och hur effektivt medicinering och egenvård fungerar.
Detta skapar värdefulla data även för den nödvändiga transformationen av sjukvården från att vara generell, episodisk och reaktiv på uppkomna symptom till att bli personaliserad, förebyggande och kontinuerligt uppföljande i samråd med patienterna.
Det är väl känt att livsstilsförändringar som att träna, sluta röka och äta bättre kan förebygga många av dessa kroniska sjukdomar inom olika riskgrupper och medverka till en lägre sjukdomsaktivitet och högre livskvalitet. Men det räcker inte med goda råd eller tekniska prylar som stegräknare eller allmänna kostråds-appar.
De två viktigaste faktorerna för att driva livsstilsförändringar är stöd för sociala relationer samt personalisering, att kunna styra sin hälsa baserat på sina egna hälso-data, förutsättningar och intressen.
Välgjorda digitala tjänster kan bidra till båda dessa faktorer, exempelvis genom att koppla ihop patienter med varandra eller genom personaliserad coaching.
Vad behövs?
Vården har hittills utgått ifrån att patienten inte kan nånting om sin egen medicinska hälsa och därför inte kan vara mera delaktig i vårdprocessen än att göra som läkaren säger, gärna utan att ifrågasätta nånting.
Digitaliseringen av de flesta typer av tjänster har möjliggjort att de blivit mera personliga, vi kan anpassa tjänsterna efter våra personliga önskemål och förutsättningar. Denna utveckling har gått mycket långsammare inom vård och omsorg, men börjar nu ta fart här och var i världen.
Vi behöver alla ett enkelt, digitalt verktyg där vi kan lära oss om vår egen hälsa, förstå varför vi mår som vi gör idag och vad vi kan göra nu för att må bra på kort och lång sikt
Allmänna hälsokampanjer som riktar sig till hela befolkningen fungerar inte, så vi behöver ett stöd för de beslut som vi kan och vill ta, ett personligt beslutsstöd.
Vad är ett beslutsstöd?
De flesta större företag använder olika typer av digitala beslutsstöd för att få bättre koll på hur verksamheten går och mår. De ser i beslutsstöden utvecklingen över tiden, får en helhetsbild av verksamheten och kan hålla koll på nyckeltalen. Information från olika datakällor kan enkelt filtreras och brytas ned till detaljnivå så att olika perspektiv belyses.
Patienten behöver ett eget, Personligt Hälso-Stöd
Det är nyckeln till att kunna förebygga många typer av sjukdomar och möjliggör en kontinuerlig hälsomonitorering för kroniskt sjuka.
Det behöver inte vara ett enda verktyg som täcker allt. Det kan vara samverkande tjänster som bygger på följande:
- Patienten kontrollerar och kan dela med sig av sina hälsodata till läkare, närstående, patientnätverk etc.
- Patienten monitorerar kontinuerligt själv sin hälsa med mobilappar, uppkopplade mätinstrument och bärbara sensorer.
- Visuella sammanställningar i mobilen av personliga hälsodata som är lätta att förstå.
- Automatiska meddelanden med hjälp av artificiell intelligens som ger råd om levnadsvanor samt larmar patienten och vården för förestående akuta besvär.
- Smidig kommunikation och personlig support på nätet via chatt, röstsamtal eller videomöte med läkare, sköterskor, psykologer, fysioterapeuter, etc.
- Individanpassat e-lärande med kvalitetssäkrad information, lätt tillgängligt via mobilen med pedagogiska bilder och videos.
Patientkraft
Det talas nu allt mera om värdet av patientkraft, för att personer med kroniska sjukdomar ska kunna vara delaktiga i sina vårdprocesser.
Här är en bra definition från en spansk Parkinson-patient: Patientkraft ökar förmågan hos individer och grupper att komma fram till vad de vill ha och förvandla det till önskade handlingar och resultat.
Några grundelement för patientkraft:
- Lärande: patienter kan ta informerade beslut om sin hälsa om de har tillgång till relevant information i ett lättbegripligt format.
- Expertis: patienter bedriver egenvård varje dag så de har unik expertis som behöver stödjas av sjukvården.
- Jämlikhet: patienter behöver stöd för att kunna samverka mera jämlikt med vårdpersonal inom sin vårdprocess.
- Erfarenhet: enskilda patienter arbetar med patientorganisationer som representerar dom samt kanaliserar deras erfarenheter och röster.
- Engagemang: patienter behöver vara involverade inom utvecklingen av en effektivare sjukvård för alla, samt inom forskningen för bättre behandlingsmetoder och vårdtjänster.
– Henrik Ahlén, eHälsa – Strateg & Produktionsledare
Hej Henrik,
Bra och tänkvärd artikel som alltid!
Utmaningen blir väl att få fram personliga hälsostöd som samverkar med vårdens arbets- och ersättningsformer kan jag tänka. En stor del av misstänksamheten inom vården mot denna utveckling ligger nog i den (välgrundade) misstanken att de riskerar till att leda till mer arbete som inte kompenseras inom ramen för nuvarande system. Jag tror därför att det ofta är fel väg att gå när man vill ”få in patientens data i journalen”. Detta kräver ju att vården godkänner värden och inmatningar och det är naturligt att vårdpersonalen är misstänksam mot värden och observationer som de inte har någon kontroll över.
En bättre väg enligt min mening, är att låta dessa hälsoappar arbeta mot egna databaser och sedan ge vården möjlighet att se dessa värden och observationer via säker inloggning tillsammans med patienten eller med samtycke från dem. På så sätt skapar man också grunden för en ny generation av patientgenererade kvalitetsregister med mycket större datamängder!
Men visst har du rätt – utan de personliga hälsostöden blir det svårt för oss som individer att knyta livsstilsförändringar till konkreta hälsoeffekter!
Keep up the good work!
//Anders
Tack Anders, jag håller helt med dig om att vårdens arbetsformer och ersättningsmodeller är hinder för detta, men jag vill ju gärna tro att de går att ändra på , även om det tar tid. Under tiden växer marknaden för eHälsotjänster som säljs direkt till medborgarna.
Håller även med om problematiken kring patientdata i journalen. I Storbritannien har man löst det på ett elegant sätt, med ett nationellt journalsystem som har olika boxar för vårdens data, patientens data och data som kommer från devices/sensorer/appar.
Och det viktigaste är att patienten/medborgaren kan ha kontroll över sina egna data i ett eget moln.