eHälsa ersättningsmodeller: Hur?

Uppdaterad 2015-03-11

Here is the English version

Detta är del 2 av 2 i en artikelserie om behovet av nya sätt att betala för eHälsa inom vården.

Eftersom eHälsa är ett så nytt verktyg inom vård och egenvård, med många olika varianter och användningsområden, så behöver vi nu ta fram olika sätt att ge ersättning som möjliggör en bred användning av eHälso-tjänster.

Faktisk ersättning för eHälso-användning är bättre än bidrag

Forsknings- och Utvecklingsbidrag har givetvis mycket viktiga för den långsiktiga utvecklingen, men inom eHälsa finns det nu stora behov att skapa förutsättningar att snabbare få fram tjänster som används i större skala. Dagens teknik är bättre och mer kostnadseffektiv än nånsin, det finns en utbredd infrastruktur med internet, smarta mobiler och läsplattor och det finns utvecklare som kan bygga nyttiga tjänster. Nu gäller det att börja skörda nyttan av dessa möjligheter!

Det behövs en marknad som möjliggör skapande av nyttiga, behovsbaserade eHälso-tjänster som kan användas inom vården och av medborgare/patienter idag. En förutsättning för det är att både vårdgivaren och tjänste-leverantören kan få ersättning.

Ersättningar baserad på faktisk användning och skapat värde är en större drivkraft än projektbidrag!

Förslag som stimulerar utveckling och bred användning inom vården

1. Uppdatera de existerande ersättningarna nu!

Börja med att lägga till eHälso-tjänster i de befintliga ersättningsmodellerna. Exempelvis ersättning för ett besök hos en läkare eller sjuksköterska bör ju ersättas med samma peng om det sker via internet.

2. Skapa en fond för utveckling av nya ersättningsmodeller som är riktade direkt till vården!

Det behövs nya typer av ersättningsmodeller för de eHälso-tjänster som stöder nya sätt att bedriva sjukvård, egenvård, hälsovård, rehabilitering etc.

För det behövs en offentligt finansierad fond som bjuder in leverantörer av eHälsotjänster, både från vårdens organisationer och från externa aktörer, att ansöka om 1-2 års pilot-ersättning som betalas ut till vården för deras användning av dessa tjänster.

För de tjänster som bedöms skapa verkliga hälsonyttor kommer man överens om en lämplig ersättningsmodell. Fokusera i första hand på tjänster och appar som kan användas med ett minimum av integration med andra IT-system under pilotperioden, så att man kan komma igång snabbt. Hög användbarhet och konkret nytta för patienter och/eller vårdgivare ska vara de primära kraven!

eHälso-tjänsterna inom denna pilot ska användas inom den dagliga vård som bedrivs av landstingen och kommunerna samt de privata aktörer som är anslutna till vårdvalen.

Stöd vården, inte leverantörerna!

Finessen med detta förslag är att fondens ekonomiska stöd inte ska gå direkt till leverantören av tjänsten, utan till de vårdenheter som använder tjänsten inom sin verksamhet. Samt att ersättningen baseras på tjänstens faktiska användning och/eller uppmätta nytta.

Vården får ett riktat, ekonomiskt stöd från fonden som täcker deras direkta kostnader för eHälso-tjänsten och kompenserar för eventuella bortfall av ersättningar för fysiska besök etc. På så sätt lockas vården att vilja använda eHälso-tjänster.

Detta betyder att den som utvecklar tjänsten måste först skapa tjänsten och sedan sälja in den till vården för att få ut sin del av tjänstens ersättning från vården löpande under pilot-perioden.

Pengaflödet går alltså under pilotperioden från fonden -> vården -> leverantörerna. Det sätter vården i förarsätet och leverantörerna får “riktiga pengar” för sina tjänster.

Detta kommer att ge mycket värdefulla erfarenheter från storskalig användning om hur eHälsotjänsterna fungerar för patienter och vårdpersonal, vilka arbetssätt som behöver förändras och vilka ersättningsmodeller som fungerar bäst för olika typer av eHälso-tjänster.

Det skapas även en bra grund för leverantörerna att kunna investera i nyutveckling, när de kan kalkylera med intäkter precis som i andra branscher.

Spridning och uppföljning

Hälso-tjänster är ännu inte allmänt kända bland allmänhet och vårdpersonal, så det är viktigt att gå ut brett med information och uppmuntra olika typer av sjukvårdsaktörer såsom vårdcentraler, specialistkliniker, medicinska lab och hemsjukvårdare att använda dessa tjänster mot ersättning ur fonden. Kör även marknadsföringskampanjer mot allmänheten och olika patientgrupper.

En stor fördel med digitala eHälso-tjänster är att det är mycket lättare att göra kontinuerlig uppföljning av tjänsternas användning, deras hälsoeffekter och hur de upplevs av både patienter och vårdpersonal, samt det ekonomiska utfallet.

Efter pilotperioden görs en djupanalys av erfarenheterna för att få fram värdefulla insikter som kan användas för rekommendationer om fortsättning och om ersättningsmodellerna bör uppdateras.

Våga ta risker

Alla eHälso-tjänster kanske inte fungerar så väl i praktiken som det var tänkt när de körs i större skala. En del ersättningsmodeller kanske leder till fel typ av användning eller ger ej de förutspådda  kostnadsbesparingarna.

Genom att införa min föreslagna modell så kan det kan göras inom fondens avgränsade budget och ge värdefulla erfarenheter från användning i verkligheten hos vården och patienterna. Sammantaget får man då också mycket bra underlag för de pågående utredningarna av ersättningsmodeller inom eHälsa.

Definiera värdekedjan

För att kunna ta fram fungerande ersättningsmodeller är det viktigt att börja med att definiera den kompletta värdekedjan.
Var i värdekedjan skapar eHälso-tjänsten värde?

Värdekedjan kan exempelvis bestå av:
Patient – Primärvård – Specialistvård – Slutenvård – Hemtjänst – Äldreomsorg – Forskning

Aktörer som behöver ersättning

Olika typer av eHälso-tjänster kräver olika ersättningar till vården respektive leverantören.

Vården: Den vårdenhet som använder tjänsten med sina patienter, (ägd av landsting/kommun eller privat)  exempelvis en vårdcentral, specialistmottagning, psykolog eller fysioterapeut.

eHälso-leverantörerna: De organisationer som driver och förvaltar tjänsterna, ibland har de även stått för utvecklingen.

Modeller för ersättning

Samla olika typer av intressenter från värdekedjan och diskutera fram olika ersättningsmodeller som kan passa för olika typer av eHälso-tjänster.

Här gäller det att tänka utanför “vårdboxen” och skapa modeller som verkligen nyttiggör de nya digitala möjligheterna på bästa sätt och inte enbart är digitala sätt att bedriva traditionell vård. Det behövs även beräkningsmodeller för att ta fram lämpliga ersättningsnivåer utifrån nyttan som tjänsterna medför. 

Exempel på olika typer av eHälso-tjänster

  1. Patienter chattar med en läkare eller sjuksköterska i sina mobiler.
  2. Medborgare kör videomöten med primärvårdsläkare och kan få råd och recept utan att behöva åka till vårdcentralen.
  3. Primärvårdsläkare tar bilder och lägger in data i en mobilapp och skickar vidare för snabb bedömning på distans av en specialist.
  4. Kroniskt sjuka, exempelvis patienter med KOL eller hjärtsvikt, använder en mobil eller surfplatta med uppkopplade medicinska mätsensorer hemma för att dagligen hålla koll på sina värden, få insikter i hur de kan påverka hälsan med sina levnadsvanor, få automatiska larm när en försämring är på väg och möjlighet till videomöten med sjuksköterska eller läkare.
  5. Patienter med depression använder en mobilapp för KBT-behandling.
  6. Sköterska på specialistklinik kör videomöten för rutinuppföljningar med patienterna istället för fysiskt besök
  7. Rehabilitering via video-coaching, exempelvis sjukgymnastik, dietrådgivning etc.
  8. Tjänster och appar där patienter stöttar varandra i sin egenvård.

.

Exempel på ersättningsmodeller

Till vården:

  1. Ersättning per gång som vården använder en intern tjänst, eller ersättning per användare och månad
  2. Ersättning per patientmöte som vården genomför via internet
  3. Ersättning för att bedriva monitorering och support via en eHälsotjänst, per månad och patient

Till leverantören:

  1. Fast ersättning för uppstart av eHälso-tjänster på vårdkliniker och hemma hos patienter
  2. Rörlig ersättning per genomfört supportsamtal, videomöte eller hembesök
  3. Löpande ersättning per månad för drift och uppföljning av en eHälsotjänst

För de eHälso-tjänster som används av vårdenhetens patienter bör hela ersättningen gå till vårdenheten som sedan köper in eHälsotjänsten från leverantören och ersätter denne enligt ovan.

Man kan även tänka sig en delad modell, där ersättningen fördelas mellan vårdenheten och leverantören.

När leverantörerna ersätts baserat på faktisk användning av deras tjänster så skapas även incitament för att de ska se till att tjänsterna sprids och fungerar optimalt för både vården och patienterna.

Ytterligare saker att utreda

  1. Kartlägg nuvarande möjligheter att ersätta eHälso-tjänster i de olika landstingen och kommunerna, samt ta fram en sammanställning av de nationella och internationella utredningar som pågår för att hitta nya ersättningsmodeller.
  2. Hur kan modeller införas där vårdgivaren får hela ersättningen för tjänstens användning och vårdgivaren köper tjänstens utveckling och drift av leverantören?
  3. Hur skulle ett system där patienter får en “eHälsopeng” att spendera på valfri eHälsotjänst kunna fungera? Skulle det leda till en nyttig direktmarknad mellan patienten och konkurrerande eHälso-tjänster?
  4. Finns det typer av eHälso-tjänster där några former av patientavgifter kan fungera som en del av ersättningen?
  5. Hur kan man ersätta utveckling och drift av hälsoförebyggande tjänster som motverkar ohälsa och sparar pengar på sikt?
  6. Hur kan missbruk förhindras? En invändning mot ersättning för eHälso-tjänster är att de skulle kunna missbrukas eller leda till överkonsumtion av vård.

.

Ta vara på det växande intresset i Sverige och internationellt

Det finns ett globalt växande intresse och behov av ersättningsmodeller som driver på utveckling och användning inom eHälsa och både vårdsystemen och leverantörerna skulle tjäna på om ersättningsmodellerna kan standardiseras så långt som möjligt. Sverige bör vara med och driva detta!

Men vad är eHälsa? Varför behövs nya ersättningsmodeller? Läs del 1!

Läs gärna  del 1 av denna artikelserie som beskriver eHälsa och varför det behövs nya typer av ersättningsmodeller.

Tack!
Alla tankar och förslag här är mina egna. Jag är mycket tacksam för värdefulla samtal och återkoppling från dessa personer under arbetet med dessa artiklar:

Paul Beatus, Stockholm Science City Foundation
Thomas Davidsson Hotswap
Elena Eftimovska, Karolinska Institutet
Stefan Fölster, Reforminstitutet
Johan Heilborn & Daniel Eliasson, Gnosco
Arne Mellander, Acando
Vivian Vimarlund, Linköpings universitet
Roland Winqvist, Blue Advisory Group

Återkoppling, tips och kommentarer välkomnas!

– Henrik Ahlén, eHälsa – Strateg & Produktionsledare

Published by

Henrik Ahlén

I am an eHealth Strategist in Stockholm, Sweden I drive eHealth development projects from needs analysis and idea generation to service design and implementation. See my LinkedIn profile: http://www.linkedin.com/in/mrhenrikahlen

One thought on “eHälsa ersättningsmodeller: Hur?”

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *